S har länge varit det största partiet och det har givetvis satt sin prägel. Både på det politiska samtalet men också på vårt samhälle som till stor del är uppbyggt på socialdemokratiska idéer. Socialdemokraterna är dock fortfarande störst av riksdagspartierna och därför är opinionssiffrorna inte mycket till nyhet – om de inte sätts i en historisk kontext.
För att tittarna verkligen ska förstå vilket ras S gjort valde SVT att visa ett linjediagram över hur det sett ut för dessa tre partier sedan 1968. Då hade Socialdemokraterna över 50 % och därmed egen majoritet i riksdagen. Grafen som visade stödet för S började långsamt slutta neråt efter valet -68. Samtidigt visade en annan graf Moderaternas försiktiga framgångar över samma tid.
Diagrammet pekade på hur S och M kommit närmare varann i folkligt stöd under den senare halvan av 1900-talet. Sen poff, dök Sverigedemokraterna upp 2010, och så började denna tredje nya graf också röra sig uppåt. Avslutande, år 2018 ligger alla tre partier på ungefär samma procentuella väljarstöd.
Poängen var att visa just hur rekorddåligt det går för S nu. Och det är absolut av nationellt intresse. Men om det är så att S ska jämföras med vilka de var 1968, borde inte det gälla SD också? Sverigedemokraterna satt inte i riksdagen för 50 år sedan, men de dök inte bara upp ur intet år 2010 heller.
Tänk om Agenda kunde berätta lite mer om det. Att för 50 år sedan hade Socialdemokraterna jättestort stöd, Moderaterna lite mindre, och det parti som kallas Sverigedemokraterna idag.. Tja, de var upptagna med att sitta i källarlokaler och heila under större delen av 1900-talet. Att samma parti nu konkurrerar om att bli Sveriges största borde väl vara mer intressant än att Socialdemokraterna tappat stöd sedan efterkrigstiden. Framför allt är det talande för vad som händer i Sverige.
Det går såklart inte att sätta naziststämpel på Sverigedemokraterna idag. De är vältaliga, bär kostym och förhåller sig till demokratiska spelregler, även om det inte är mycket av innehållet i deras partiprogram som heller känns sprungna ur intet.
I Sverigedemokraternas vallåt från 2010 sjunger de om att våga vara annorlunda. Då var deras politik ännu inte normaliserad, så det var "modigt" att erkänna att man röstade på SD. Låttexten lyder “Vi tar blåsippans väg som nästan ingen gått förut”, och den raden säger väl det mesta. Vilka, menar SD, har gått vägen Sverigedemokraterna vandrar innan dem själva?
Det är inte bara SVT och Agenda som sysslar med den här typen av historiska jämförelser för att framhäva krisen i S. Alla medier vill sprida nyheten om hur ute det är att vara Socialdemokrat. Det är synd att ingen tycks vilja prata om att SD’s värderingar inte varit så här inne sedan 1930-talet.