Det är din demokratiska skyldighet att rösta

Har man fått ett röstkort är det ens demokratiska skyldighet att rösta. Det finns faktiskt inga ursäkter, skriver Kata Nilsson.


”Jag är för oinsatt” är inte en okej ursäkt. Har man fått hem ett röstkort ska man också gå och rösta.

”Jag är för oinsatt” är inte en okej ursäkt. Har man fått hem ett röstkort ska man också gå och rösta.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2021-09-12 16:15
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

På söndag är det valdag. Men förtidsröstningen drog igång redan den sjätte september och om man har problem att ta sig till sin vallokal (som står på ens röstkort alla röstberättigade fått hem i brevlådan) är det hög tid att planera in en dag då man åker och förtidsröstar. I Piteå kan man exempelvis rösta i stadens gallerior vissa dagar. Information finns på Svenska kyrkans hemsida.

Kyrkovalet är ett värderingsval mer än något annat val. Det skär igenom alla de frågor vi som människor bör klara av att ta ställning i. Det om något är en anledning att inte acceptera de som hävdar att Svenska kyrkan bör vara opolitisk. Är det någonting vi vet om det samhälle vi lever i är att allting är politik. Och Svenska kyrkan är inget undantag för det, närmast tvärtom.

Svenska kyrkan är den plats många av oss vänder oss till i alla de stunder som tar det starkaste ur våra känsloregister. Glädje, sorg, kärlek. Och genom allt finns en administration som vet hur man möter människor i dessa ögonblick. En administration som lyder under politiska beslut fattade av medlemmarnas representanter. Och i dessa politiska församlingar finns det åsikter och värderingar som är minst sagt tveksamma

Det finns de som vill att kyrkan ska vara en exkluderande plats. Där inte alla par ska vara välkomna att fira sin kärlek, där inte alla barn ska ha råd att delta i barn- och ungdomsverksamheten, där inte alla personer oavsett tro ska kunna söka stöd i svåra tider. Dessa åsikter finns bland de konservativa, bland de ”politiskt obundna” och självfallet inom de högerextrema. De sistnämnda har kraftsamlat inför det här valet och de röstberättigade som låter bli att rösta låter kyrkan bli en plattform för dessa åsikter att gro i frid.

För inte bara är dessa värderingar tveksamma, i kyrkopolitiken flyger de dessutom under radarn. Kyrkovalet har oftast lågt valdeltagande. Sist låg det på strax under 20 procent. Men det beror inte på att 80 procent av medlemmarna inte bryr sig. Det beror mycket på okunskap, både bland kyrkans egna medlemmar men också inom media, som ju faktiskt finns till för att vi ska kunna ta del av information som kan hjälpa oss fatta välgrundade beslut, exempelvis i demokratiska val.

Man hade förstås därför kunnat önska mer av riksmedia. Hela Sverige borde bulta av budskap och information när det är mindre än en vecka till valet i en organisation dryga sex miljoner svenskar är med i och som berör även de som inte är det. Att göra informerade val är viktigt i alla aspekter av vår vardag men särskilt i demokratiska val. Det är dock inte en ursäkt att inte rösta, som man så ofta hör även i valet till riksdag, region och kommun.

”Jag är för oinsatt” är inte en okej sak att säga i ett av världens mest välutvecklade demokratiska länder, där internet dessutom möjliggjort att vi kan ha information i vår ficka efter bara en snabb sökning. Du kanske inte fått en push-notis, du kanske inte blivit matad med information. Men har du fått hem ett röstkort i din brevlåda är det din demokratiska skyldighet att åtminstone försöka sätta dig in. Information finns, inte minst på Svenska kyrkans egen hemsida. Och egentligen är det inte så komplicerat.

Vilka värderingar står du själv upp för? Vilket bemötande vill du att samhällets olika sidor ska ge dig när du har det svårt? Detsamma är applicerbart i kyrkopolitiken. Visst är låter det fint att man ska vara mot andra som man själv vill bli behandlad? Rösta då för en kyrka som inte behandlar olika.