I måndags beslutade kommunstyrelsen i Arjeplog att lägga fram ett förslag om folkomröstning till kommunfullmäktige. Omröstningen gäller gymnasieskolans framtid i Arjeplog: ska Hornavanskolan finnas kvar eller inte? En seger för Folkinitiativet, som samlat in namn från kommuninvånarna i ett försök att rädda skolan.
Gott så. Men Folkinitiativet och kommunstyrelsen verkar inte vara överens om vad de egentligen ska rösta om. Kommunstyrelsen vill ha två nyanserade alternativ. Antingen röstar du ja till gymnasieskolan och för eventuella skattehöjningar, eller ja till ett fjärrgymnasium med flera linjer. Folkinitiativet vill förenkla frågan: ja eller nej till gymnasiet.
Tyvärr är kommunpolitik inte så enkelt. Det är ett ständigt bollande med resurser, ett givande och tagande. Därför är folkomröstningar kanske så lockande. Frågan blir enkel: ja eller nej?
Men däri ligger också omröstningens svaghet. För i en parlamentarisk demokrati måste styrningen ta ett helhetsgrepp. Det funkar dåligt när vissa frågor ska dikteras genom folkomröstningar.
Folkomröstningar har annars blivit lite av en trend, i synnerhet om skolan. Senast ute var Luleå, som röstade om skolnedläggningar. 91% röstade för att omedelbart stoppa nedläggningarna, 7,4% för att satsa på en jämlik skola utifrån en långsiktig plan. Ett ganska givet resultat. Ingen vill väl stänga ner en skola, och en långsiktig plan låter föga inspirerande. Ändå blev valdeltagandet bara 38%. En klar majoritet av kommunens röstberättigade deltog inte. Vilken demokratisk legitimitet har en sådan omröstning?
Dessutom, när en folkomröstning väl är genomförd, kan politikerna ändå strunta i den. Kommunala folkomröstningar är trots allt bara rådgivande. I både Sälen och Norrtälje blev det så. Väljer styrande politiker att ändå genomföra politik som folkomröstningen i fråga röstat emot kan det förstås straffa dessa partier i nästa val. Men om det i slutändan är kommunvalet som avgör maktfördelningen, så behöver vi inte slösa pengar på kommunala folkomröstningar.
Det ska såklart finnas ett utrymme för folket att uttrycka sin åsikt och göra motstånd mot kommunpolitiker som tappat sin förankring i lokalsamhället. Folkomröstningar är ju kraftfullt, det ger en relativt tydlig bild av opinionen.
Dock så ämnar sig olika frågor olika väl för folkomröstningar. Sakfrågor, som etablering av vindkraftverk eller försäljning av kommunala bolag, kan vara enklare att ta ställning till. Komplexa budgetfrågor är svårare, för de kan inte enkelt speglas i två tydliga alternativ.
I Arjeplog ska folkomröstningen hållas. Folkinitiativet har samlat in underskrifterna som krävs och kommunstyrelsen har tagit ett beslut. Men då är det rimligt att alternativen i omröstningen tar med konsekvenserna. Frågan är inte om gymnasiet ska finnas, det är alla partier i Arjeplog för. Frågan är hur ett gymnasium ska organiseras, och hur det ska finansieras. Det ska vara tydligt på valsedlarna. För om det ska vara en demokratisk omröstning, ska medborgarna veta vad de röstar på.