Den 3-7 november genomför Socialdemokraterna sin 41:a partikongress sedan partiets grundande 1889.
350 medlemsvalda ombud från hela landet, därav 16 norrbottningar, samlas i Göteborg för att välja partistyrelse, behandla motioner och lägga fast den politiska kursen inför valet 2022.
De kommer inte att sakna arbetsuppgifter. Partimedlemmarnas motioner rymmer över 7 000 att-satser!
Det råder ingen tvekan om att det som beslutas i Göteborg kommer att spela stor roll. Under historiens lopp går att se många medlemskrav som gått hela vägen från idé till verklighet.
Ett exempel: 2002 motionerade Hugo Martinsen, socialdemokratisk gräsrot och montör på Torslandaverken i Göteborg, om att göra 6 juni till helgdag. Kongressen ställde sig bakom kravet. Tre år senare gjorde dåvarande statsministern Göran Persson och S-regeringen nationaldagen till röd dag.
På de senaste kongresserna finns också flera goda exempel på hur norrbottniska ombud fått genomslag för sina krav när det gäller Norrbotniabanan, Arktispolitiken, strandskyddet och den polisiära närvaron i glesbygden – saker och ting som även blivit en del av den S-ledda regeringens politik.
Inget ombud kan dock bestämma något på egen hand. Det räcker inte med att ställa sig i en talarstol och ställa krav. Den som vill nå resultat måste nätverka, knyta kontakter och bilda allianser med andra för att nå resultat.
För Norrbotten är alltid samarbetet med övriga skogslän (Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna och Gävleborg) av stor betydelse. Tillsammans har de sex distrikten 72 ombud, vilket ger en helt annan tyngd på kongressen än om de agerar var för sig.
Inför årets kongress går skogslänen fram med sex gemensamma motioner.
De rymmer bland annat krav för att underlätta den gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige – till exempel satsningar på kompetensförsörjning, infrastruktur, en stabil energiförsörjning och annat som behövs för att lyfta Hybrit, H2 Green Steel, Northvolt, Kaunis Iron och andra fina framtidsprojekt.
Det är krav som har goda förutsättningar att få kongressens stöd. Skogslänen har fortfarande en styrkeposition inom S. Men det är verkligen inte självklart att norrdistrikten kommer att vara lika starka på framtida kongresser.
Noterbart är att Stockholms län och stad tillsammans kommer att ha 65 ombud på höstens S-kongress, vilket är tio fler jämfört med kongressen 2017. Det är ett direkt resultat av medlemsantalet har ökat kraftigt i Stockholm under de senaste åren.
Det får ses som en utmaning för socialdemokraterna i Norrbotten och andra skogslän. Om skogslänen ska förbli en stark S-region så gäller det att ligga i.
Det handlar om att bedriva utåtriktad verksamhet, värva medlemmar och vara ett parti i människors vardag och verklighet.
Det är ingen rocket-science; det gäller bara att bedriva traditionellt folkrörelsearbete även i det moderna samhället.
I tidningen Aktuellt i Politiken läser jag om Bawer Kevir i Stockholm som på egen hand värvade 51 nya medlemmar under Socialdemokraternas höstkampanj 2016.
”Jag pratade med mer än 300 personer, och 50 stycken sa ja. Det visar en grej, att det är viktigt att man vågar prata med folk. Det är 50 procent av jobbet”, berättar Kevir till Aktuellt i Politiken.
Det är en hint till dem som nu fått förtroendet att vara kongressombud och besluta om partiets inriktning i höst.
Efter Göteborgskongressen och alla interna partimöten så behövs mer externt arbete av dem och andra S-företrädare.
Socialdemokratin blev inte Sveriges största parti genom att låsa in sig i konferens- och möteslokaler. Fler måste göra som Bawer Kemir och ge sig ut på gator och torg.