Man måste ändå uppskatta ett kommunalråd (eller två, i detta fall) som väljer att påminna om de självklara sakerna. På Piteå kommuns hemsida skrev i början av veckan Kommunsstyrelsens ordförande och vice ordförande, Helena Stenberg (S) och Anders Lundkvist (S), “Några ord från kommunalråden”.
Om vi ska jämföra Helena Stenberg och Anders Lundkvist med statsminister Stefan Löfven (S) och hans tal i söndags (vilket vi inte ska, förutom i detta stycke, och kanske nästkommande), så kan man konstatera att läget i corona-krisen är värre på vissa håll i Sverige än här. Inte för att läget inte är svårt här, men när Stefan Löfven talade till folket talade han också till de i storstadsregionerna där smittspridningen varit mycket värre.
Det Helena Stenberg och Anders Lundkvist skrev på kommunens hemsida var att påminna om att i kriser klarar vi oss bäst när vi håller ihop och hyllade de initiativ som civilsamhället tagit för att stötta det lokala näringslivet. Avslutningsvis skrev de också det mest självklara, exempelvis en uppmaning att vara noga med handhygien. Stabil och trygg, kan kommunalrådens text sammanfattas.
Vi är som sagt än så länge skonade i Piteå och Norrbotten generellt. Det hade varit oklokt av någon på kommunen att sprida skräck eller uppvigla panik. Gemene piteåbo behöver inte känna överdriven oro för smittan, men smittan påverkar oss alla på olika sätt. Allt ifrån företagande och ekonomi, till oro för våra nära och kära som kanske ingår i en riskgrupp.
Med det sagt känns det som att det som kommunalråden påminde om faktiskt är något vi alla bör påminna oss själva om hela tiden framöver, oavsett om corona-krisen förvärras eller redan nått sin peak. Vi borde alltid vara noga med att tvätta händerna. Vi borde alltid försöka stötta lokala företag och handel. Och vi borde alltid göra vårt bästa för att bry oss om våra medmänniskor och se på samhället och dess utmaningar som något vi hanterar med gemenskap.
Vi är alla en del av det här samhället och det är i hur vi klarar av att ta hand om varandra, även de tuffaste stunderna, som visar ett samhälles sanna styrka. Och, återigen: vem gillar inte att köpa hämtmat, och att det numera kan anses vara en god gärning?