Hög arbetsbelastning, fallolyckor samt pyskologiska orsaker toppar statistiken över arbetsskador. Det senare drabbar främst kvinnor inom vård och omsorg och sociala tjänster. Medan männen oftare förlorat kontrollen över ett handverktyg eller fordon. Allt enligt Arbetsmiljöverket
Unga män mellan 16 och 24 år har den högsta olycksfallsfrekensen. Motsvarande för kvinnor är i åldersspannet mellan 55 och 59 år. Omkring 50 personer omkommer årligen på jobbet. Ett dystert tal, men som ungefär legat på denna nivå under senare år.
Dödsolyckor drabbar i högre grad män och äldre personer än yngre. Mer än hälften av männen som omkom var över 50 år. Arbetsmiljöverket konstaterar också att kön har betydelse för säkerhetsarbetet och arbetsrelaterade olyckor.Män drabbas mer.
Byggindustrin är den sektor som drabbas hårdast när det gäller dödsfall på jobbet. Andra olycksdrabbade branscher är transport och jordbruks-och skogsindustrin. Även olyckor med motorfordon sticker ut. Cirka hälften av alla dödsolyckor sker kan räknas hit.
Oftast är samma branscher som år efter år som står för de farligaste olyckorna och då även dödsfallen: bygg, transport samt jord och skogsbruk.
Samtidigt får vi ständigt nya siffror på hur de stressrelaterade belastningssjukdomarna ökar. Framförallt bland offentligt anställda kvinnor. Här kan det bero på att arbetsgivarna ibland kan vara återhållsamma med att anmäla arbetsskador till Försäkringskassan.
Beviskraven vad gäller arbetsskador har medvetet eller omedvetet skärpts, vilket påverkat möjligheterna att få belastningsskador godkända som yrkesskada. Tittar man ut i verkligheten kommer rapporter om att allt fler känner sig utbrända i takt med att stressen i jobben ökar.
Allt fler drabbas av belastningsskador. Antalet långtidssjuka har ökat. Kostnaden för sjukförsäkringen har skjutit i höjden. Då inleds en jakt på de sjukskrivna istället för att ta reda på varför så många hamnar i utanförskap.
Ofta slutar det för den enskilde med en förtidspension. Alltför många får därmed avsluta sitt arbetsliv med knäckt självförtroende, ständiga smärtor och usla ekonomiska förutsättningar. Lägg därtill att antalet skyddsombud minskat. Att så sker beror självfallet på att ingen längre lyssnar. Att vara skyddsombud kan i dagens verklighet även vara en utsatt position.
Viljan från ansvariga myndigheter att ta sig an arbetsskadefrågorna kan även ha blivit sämre i takt med att verksamheter centraliserats och att sparbeting gått före effektiva åtgärder för rehabilitering och anpassning av arbetsuppgifter.
Det kan i dag dessutom vara svårt att få en skada som uppkommit på en arbetsplats klassad som arbetsskada och som därmed kan ge ersättning ur försäkringssystemet.
Allt för många anmälningar till Försäkringskassan avskrivs. Som om inte det vore nog drabbas de skadade dessuom av långa handläggningstider. Den rehabilitering som krävs kan i sämsta fallt helt utebli.
Allt mer ansvar har lagts på den enskilde att bevisa att skadan verkligen härrör från arbetslivet. Något som framförallt drabbat kvinnor. Samtigit visar omfattande forskning att arbetsledningens engagemang för säkerhetsfrågor är avgörande för om antalet skador och olyckor på en arbetsplats minskar.