I dag är det inte vilken dag som helst, för i dag är det ”Skyddsombudens dag”.
Under onsdagen uppmärksammar de fackliga organisationerna på olika sätt de insatser som görs av landets omkring 100 000 skyddsombud.
Det är ingen överdrift att beskriva skyddsombuden som hjältar i det svenska arbetslivets vardag.
På uppdrag av sina arbetskamrater bevakar skyddsombuden såväl fysisk som psykisk och social arbetsmiljö.
Det handlar om allt från belysning, ventilation, möblering och buller till frågor som rör diskriminering, mobbning, konflikter och stress.
Det är inte sällan ett otacksamt uppdrag. LO visade i en rapport 2016 att så många som en tredjedel av alla skyddsombud hindras i sitt uppdrag, 12 procent har utsatts för trakasserier och 6 procent har hotats eller utsatts för våld.
Det är givetvis allvarligt. Skyddsombuden har en central roll. Det är deras uppgift är att värna om arbetstagarnas säkerhet och hälsa.
Om de inte kan utföra sina uppgifter ökar riskerna i arbetslivet.
Det är i och för sig sant att de flesta arbetsgivare är schyssta och månar om sina anställda.
Men det är lika korrekt att det finns många arbetsgivare som tar för lätt på arbetsmiljöfrågorna.
Statistiken är tydlig. Under 2016 var det totalt 45 personer som miste livet på svenska arbetsplatser. Många skadades allvarligt.
Även andra siffror är uppseendeväckande. LO:s undersökningar visar att många arbetare sliter ut sig.
+ 45 procent av alla kvinnliga arbetare har ont i axlar och armar varje vecka.
+ Över 40 procent har ryggvärk.
IF Metall framhåller att många industriarbetare inte orkar arbeta fram till pension. Värst är det för kvinnor i tvättindustrin.
46 procent av de tillfrågade inom tvättindustrin uppger att de har drabbats av belastningssjukdomar.
Även många tjänstemannayrken har en tuff arbetssituation. Socialsekreterare, kuratorer, psykologer och diakoner tillhör yrkesgrupper som toppar sjukskrivningsstatistiken.
Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket har lärare mer besvär på grund av stress eller andra psykiska påfrestningar än andra yrkesgrupper.
S- och MP-regeringen har gjort en del förtjänstfulla insatser för att stärka arbetslivspolitiken.
Det rödgröna styret har höjt anslagen till Arbetsmiljöverket, utbildningen av skyddsombud, företagshälsovården och arbetslivsforskningen.
Därmed har Stefan Löfven (S) visat betydligt större engagemang för arbetsmiljöfrågorna än företrädaren Fredrik Reinfeldt (M), som ju började sitt regeringsinnehav 2006 med att både skrota Arbetslivsinstitutet och skära bort en tredjedel av Arbetsmiljöverket.
Det finns emellertid mer att göra. I ett reportage visar tidningarna Byggnadsarbetaren och Dagens Arbete att Arbetsmiljöverket, som ska kontrollera säkerheten på företagen, syns allt mindre där ute.
Konsekvenserna av besparingarna under Reinfeldt-åren är alltjämt tydliga. 2006 fanns det 389 inspektörer. 2016 var siffran nere i 248 inspektörer.
Därför kan inte fack, arbetsgivarorganisationer eller politiker luta sig tillbaka. Arbetsmiljöfrågorna måste ges hög prioritet även under kommande år.
Fortfarande finns många arbetsplatser som rymmer stora risker för människors liv och hälsa. Skyddsombudens insatser är och förblir viktiga även i det moderna arbetslivet.