Nuvarande finansminister Magdalena Andersson (S) verkar bli Socialdemokraternas nästa partiordförande och således även Sveriges nästa statsminister. Hon är nu nominerad till partiledarposten av flertalet partidistrikt över hela landet. Förra veckan enades de så kallade skogslänen (partidistrikten i norra och mellersta Sverige). Ordförande för Socialdemokraterna i Norrbotten, Fredrik Lundh Sammeli (S), sa då att Magdalena Andersson har ”En j-kla vinnarskalle som kommer att vara värdefull” samt att Andersson har en ”urstark position” i partiet.
Stark position i partiet må vara, men det är förstås inte bara på det socialdemokratiska partiet det hänger om Magdalena Andersson ska kunna bli statsminister. Regeringskrisen i början av sommaren visade tydligt på hur de små partierna, på vars nåder S styr, inte någonsin tänker ligga platt för den socialdemokratiskt ledda regeringen.
Idag är budget-dag. Det är dagen då finansministern går promenaden från departementet till riksdagen med den rosett-inbundna budgeten i famnen. Väl där, när budgetförslaget lämnats över till riksdagen, är det upp till riksdagen att fatta beslut om den. Detta kommer vara ett elddop för den S-ledda regeringen som, om inte denna budget går igenom, kommer att avgå. Det meddelade statsminister Stefan Löfven (S) talmannen under regeringskrisen i somras.
Det är fullt rimligt av den S-ledda regeringen att avgå om budgeten inte går igenom. Ingen regering vill regera på någon annans budget. Men för att budgeten ska kunna gå igenom behövs stöd från både Vänsterpartiet och Centerpartiet, precis som vid statsministeromröstningen i somras. Vänstern röstade ner statsministern (och således regeringen) för att de inte var nöjda med politiken som S kommit överens med C om, och på så sätt visade V att de inte är passivt lojala.
Magdalena Andersson har förstås haft detta i beräkning under tiden av budgetarbete pågått. Men man vet inte förrän man vet, så att säga. Särskilt när man har med Vänsterpartiet att göra. Vänsterpartiet är ett parti som har många goda politiska förslag och idéer men som sällan klarar av att lyfta blicken. För precis som när partiet valde att fälla den S-ledda regeringen i somras, trots att det enda alternativet vore en M-ledd regering med aktivt stöd av Sverigedemokraterna, så är alternativet till Magdalena Anderssons budget en budget som kokats ihop av högerpartierna (vars politik Vänsterpartiet självfallet inte tycker är bättre än sossarnas).
Den väsentliga skillnaden mellan budgetomröstningen och sommarens omröstning i statsministerfrågan, är förstås att oenigheten kring inte går att lösa på ett par veckor. Har riksdagen beslutat om en budget är det den som gäller. Det skulle inte bara ge ödesdigra konsekvenser på politiken, utan även bli vara en klar seger för högerblocket att luta sig mot inför valet om ett år.
För där finns ännu en skillnad. Nu är det bara ett år kvar till valet. Och de som inte vill att Sverigedemokraterna ska ha inflytande över politiken har faktiskt bara ett regeringsalternativ att rösta på nästa höst. Och det regeringsalternativet är (vad det ser ut som) Magdalena Anderssons. Detta blir vinnarskallens första prov.