Filippinerna och Kina håller på att städa upp efter den förödande tyfonen Mangkhut. Längs USA:s ostkust pågår återuppbyggnad efter orkanen Florence. Extremvädren blir fler och häftigare som en konsekvens av den globala uppvärmningen.
Det har gått tre år sedan världens ledare skrev på Parisavtalet. Stolta och närmast euforiska förkunnade de att de var överens om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader under det här seklet.
Men löftena har inte infriats och några krav ställdes aldrig. Det är många länder som ligger långt efter målen de själva satt upp. Motståndet mot avtalet har också växt. President Donald Trump har förklarat att USA inte ska vara med. Han har lagt ner mycket av företrädaren Obamas klimatarbete och i stället satsat på fossila bränslen.
Hans ointresse för klimatfrågan bekräftas gång på gång. När myndigheterna i Puerto Rico nyligen slår fast att 2 975 personer dog efter den våldsamma orkanen Maria förra året svarar Trump med att inte tro på dödssiffran.
Slarv och inkompetens utmärkte de amerikanska myndigheternas insatser i ögruppen. Det är inte så konstigt, med tanke på att Vita huset dragit ner anslagen till krismyndigheten Fema. Myndigheten har dessutom en chef som hävdar att många av dödsfallen inte orsakades av orkanen, utan av att män slog ihjäl sina fruar.
Australiens nyvalde premiärminister Scott Morrison talar ner Parisavtalet och tänker köra ”business as usual”, trots att det betyder att landet inte lever upp till det de lovat. Så ser det ut i land efter land.
Globalt samarbete får stå tillbaka, när allt fler ledare sätter det egna landets intressen först. Det går att göra i många frågor, men inte när det handlar om att begränsa temperaturhöjningen och rädda klotet. När isarna smälter vid Arktis ökar antalet stormar, skyfall och torrperioder dramatiskt. Om inget görs kommer havsnivåerna att stiga med förödande konsekvenser, och vattnet känner inga landgränser.
FN:s generalsekreterare António Guterres har insett det. I ett tal i New York nyligen varnade han världsledarna att det snart är för sent att förhindra uppvärmningen.
– Forskarna har varnat oss i decennier. Igen och Igen. Alldeles för många ledare har vägrat att lyssna. Om vi inte byter kurs före 2020 riskerar vi att missa ögonblicket då det fortfarande går att undvika att vi tappar kontrollen över klimatförändringarna, sade Guterres.
Att inte göra något nu är inget alternativ. Länderna gör bara en tredjedel av det som krävs, enligt FN. Guterres talade också om vilka enorma kostnader extremvädret redan orsakar på miljön och hälsan. De kostar USA:s ekonomi 2 000 miljarder kronor om året, och den summan kommer att öka med 50 procent inom tio år, enligt FN:s beräkningar.
Klimatforskarna instämmer i att världen är vid en kritisk vändpunkt, men att det inte för sent. En ny global rapport visar att världen kan halvera utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser före 2030 med lösningar och teknik som finns idag. Det som krävs är politiskt mod och rätt beslut. Nu – och inte om fyra år.