I söndags gjorde samtliga ordföranden i TCO:s medlemsförbund ett ovanligt utspel. Tillsammans skrev de en debattartikel i Dagens Nyheter där de gjorde tummen ned för allianspartiernas idéer om att luckra upp LAS, lagen om anställningsskydd. Företrädarna för Finansförbundet, Försvarsförbundet, Polisförbundet, Vårdförbundet, Vision, Unionen och alla andra delar av tjänstemannarörelsen markerade att förslaget inte kommer att underlätta, utan tvärtom försvåra alla förhandlingar om förändringar på arbetsmarknaden.
Det är ord som borde leda till eftertanke och besinning inom M, C, KD och L. Partierna har hoppat i galen tunna. Det är inte så partitaktiskt smart att på det här sättet utmana 1,4 miljoner TCO-medlemmar inför valet 2018.
Gert Gelotte, tidigare politisk redaktör på Göteborgs-Posten (på den gamla goda tiden när tidningen var ett socialliberalt organ), har gjort en klok och tänkvärd analys.
"Jag begriper inte hur allianspartiernas företrädare tänker. Vill man inte vinna valet?", undrar han.
Gelotte påminner om storföretagaren och tidigare partistyrelseledamoten Gustaf Douglas (M) som stod på partistämmorna och förklarade att LAS inte medförde några problem för näringslivet.
"Hans argumentation var mycket övertygande. Ändå ger sig alliansen på just LAS och turordningsreglerna", konstaterar han.
Helt riktigt påpekar Gert Gelotte att slopade turordningsregler kommer att leda till godtyckliga uppsägningar.
"Alliansen tänker gå till val på att göra det dyrare att bo och osäkrare att arbeta. Bättre kan det inte bli – för Socialdemokraterna", avslutar Gelotte.
Så är det. Den borgerliga attacken mot LAS kommer att mobilisera inte bara de röda LO-förbunden. Även partipolitiskt obundna TCO och Saco kommer att ta fajten mot sådana förslag, vilket inte kommer att gynna de borgerliga partierna. LO, TCO och Saco har tillsammans närmare 3,5 miljoner medlemmar – en betydande del av den svenska valmanskåren. Men diskussionen om LAS handlar framför allt inte om partitaktiska överväganden. Det finns också starka sakliga skäl och goda argument för den nuvarande modellen. I DN-artikeln pekar TCO-förbundens företrädare på hur de lagstadgade turordningsreglerna har stärkt omställningsavtalen som är av stort av värde för både företag, enskilda löntagare och svensk samhällsekonomi.
I dag täcker omställningsavtalen nästan hela den svenska arbetsmarknaden. De ger en trygghet i alla lokala förändringsprocesser och har stor betydelse för att underlätta rationaliseringar och effektiviseringar på svenska arbetsplatser. Enbart bland uppsagda privatanställda tjänstemän har över en halv miljon människor fått hjälp till nya jobb. Omställningsavtalen bygger emellertid på att det finns en dialog och ett utbyte mellan fack och arbetsgivare.
Arbetsgivarna får större möjlighet att behålla personer som de anser är viktiga för företagets fortlevnad. I gengäld får de som sägs upp bättre stöd för att hitta och klara övergången till en ny tillvaro. Det är ett fint och flexibelt system som är väl anpassat för en föränderlig arbetsmarknad.
Utan turordningsreglerna undermineras dock själva grunden för dessa omställningsavtal. Då finns inte längre något att förhandla med eller om. I ett slag skulle svensk arbetsmarknad förpassas 43 år bakåt i tiden. Det känns inte som en modern och framtidsinriktad politik.
Därför hoppas jag verkligen att alla arbetare, tjänstemän och akademiker gör tummen ned för alliansens propåer i valet 2018. De vore en olycka för ordningen på svensk arbetsmarknad.