“Blir de störst ska de regera, blir de minst ska de också regera. Det är helt ologiskt och odemokratiskt” svarade han.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna ser sammantaget ut att bli det minsta regeringsalternativet, om än marginellt (de sista rösterna räknas fortfarande). Det största förblir alltså det rödgröna.
Stefan Löfven sa redan innan valet att han vill se ett slut på den svenska blockpolitiken, och vill försöka hitta brett samarbete över mitten. Det är inte vad Alliansen nu föreslår. De vill bilda en alliansregering, och att det större blocket ska släppa fram dem.
Alliansen har absolut ingen demokratisk legitimitet att göra anspråk på makten med de förutsättningarna. Inget av Allianspartierna är största parti. Därtill är Alliansen minsta block, i en riksdag där inget av de två blocken har majoritet.
Före detta justitieministern Thomas Bodström liknade Alliansens beteende med att bjuda hem någon till sig, låta den personen titta på medan man äter, och sedan be den betala för krubbet. Och, i förlängningen, sedan hävda att personen är oansvarig när den tackar nej till det kassa erbjudandet.
Det är precis vad allt det här handlar om. Allianspartierna inser att deras stöd bland väljarna blev mindre än de hoppats på, och för att inte lämna Liberalerna och Centerpartiet i århundradets svekdebatt måste man slingra sig ur situationen.
I praktiken är då det bästa alternativet för Alliansen att splittras och att M och KD slutligen bildar regering med hoppande majoriteter eller med stöd av SD. Därmed är det vi bevittnar just nu en räddningsaktion åt Liberalerna och Centerpartiet.
För under valrörelsen hävdade de bestämt att de aldrig skulle ingå i en regering ihop med Sverigedemokraterna, eller med stöd av dem. Planen var att istället att löpa linan ut och dundra på med budskapet att sossarna och Löfven skulle bytas ut, och hoppas att det skulle räcka för att locka tillräckligt med röster till en Alliansregering.
Därför kom denna invit från Alliansen igår. För att de i efterhand kunna säga att de minsann försökte, när M och KD bildar regering med stöd av SD, Allianssamarbetet spricker och den mer logiska mittenblocklösningen inte heller i slutändan blir verklighet.
Taktiken är helt enkelt att det ska framstå som att felet då ligger hos Stefan Löfven som inte accepterade den inviten de gav. Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) vill kunna svära sig fria från det faktum att de hellre lät M och KD släppa in SD i värmen, än själva tog ansvar för att finna ett hållbart blocköverskridande samarbete.
Väljarna kommer att genomskåda detta, om det är såhär utfallet blir. Folk undrar redan varför C och L vägrar ta Stefan Löfvens utsträckta hand. Oavsett om Allianspartierna i dagsläget vill det eller inte, så är blockpolitiken död, väljarna har gått vidare från det.