Söndag 19 september är det val till Svenska kyrkan.
Kyrkovalet brukar tyvärr inte engagera särskilt många. I valet 2017 ökade visserligen valdeltagandet till 19 procent. Men det är ändå en låg siffra med tanke på vad som står på spel.
Det är ingen struntsak vilka värderingar som styr i kyrkopolitiken och vem som får förtroendet att förvalta kyrkans alla tillgångar.
En viktig sak är till exempel vilken personalpolitik som ska bedrivas i fortsättningen.
Svenska kyrkan är en stor arbetsgivare. Den har totalt cirka 22 000 anställda.
Enbart fackförbundet Kommunal har ungefär 6 000 medlemmar som är anställda av Svenska kyrkan. Det handlar om kyrkogårdsarbetare, krematoriearbetare, kyrkvaktmästare, lokalvårdare, barnskötare och andra.
Resultatet i kyrkovalet 17 september har stor betydelse för alla dessa kyrkoarbetare.
Det är de förtroendevalda som beslutar om hur arbetet med arbetsmiljö och jämställdhet ska bedrivas på kyrkans arbetsplatser. Vidare bestämmer de vem som ska anställas som kyrkoherde, hur kyrkor och begravningsplatser ska skötas och mycket annat.
Därför är det angeläget att det finns folk i kyrkopolitiken som står för upp för schyssta arbetsförhållanden – rätten till kollektivavtal, kompetensutveckling, medbestämmande med mera.
En sådan syn på människors arbetsvillkor är viktig även när Svenska Kyrkan, som är en stor aktör, handlar upp varor och tjänster.
Genom att ställa krav på kollektivavtal vid upphandlingar kan Svenska Kyrkan bidra till att förbättra tillvaron för fler arbetstagare.
Personalpolitiken är ett exempel på varför det är viktigt att rösta i kyrkovalet. Men det finns också många andra, mer eller mindre stora, stridsfrågor. Några exempel:
• Svenska Kyrkan har haft ett jämställt prästämbete sedan 1958, alltså i mer än 60 år. Men fortfarande finns det krafter som motsätter sig kvinnliga präster.
• Inom Svenska kyrkan är det, efter beslut på kyrkomötet 1 november 2009, möjligt att få kyrklig samkönad vigsel. Det är dock ingen självklarhet för alla präster.
• Synen på kyrkans engagemang i bistånds- och flyktingpolitiken skiftar. En del tycker att kyrkan ska driva på för solidaritet, generositet och öppenhet. Andra menar att kyrkan inte ska bry sig alls.
Därför spelar det roll om det blir konservativa eller mer progressiva krafter som tar säte i Svenska kyrkan efter höstens val. Ideologier och värderingar har betydelse även i detta sammanhang.
Det som gäller i andra val gäller även i kyrkopolitiken: Den som inte röstar riskerar att få en kyrka som han eller hon inte vill ha.