Kampen om arbetstagarna kommer att hårdna i takt med att antalet personer i arbetskraften minskar framöver. För att kunna konkurrera med andra arbetsgivare är det avgörande att man uppfattas som en god arbetsgivare som tar väl hand om sin personal och som erbjuder goda anställningsvillkor. Dagens situation där arbetsgivaren är kung på arbetsmarknaden kommer att förändras. Kanske inte så att den arbetssökande blir kung, men i alla fall så kommer styrkeförhållandena att utjämnas avsevärt.
Detta kommer att ställa stora krav på arbetsgivarna. Utmaningen kommer att bli extra stor för de offentliga arbetsgivarna, och då speciellt inom kvinnodominerade sektorer där villkoren är satta på arbetsgivarnas villkor idag.
Många gånger har vi lyft frågan om de otrygga anställningarna här på ledarsidan. Visstidsanställningar som staplas på varandra, vikarier som kallas ut via SMS och har tio minuter på sig att tacka ja till dagens vikariat och den vitt spridda myten om ungdomars önskemål om ett flexibelt arbetsliv för att kunna förverkliga sina drömmar. Dock har vi inte i tillräckligt hög utsträckning granskat villkoren för de som haft turen att få en tillsvidareanställning. För även här finns det problem.
Ett av de problem vi faktiskt har lyft upp är de ofrivilliga deltiderna. Deltider som är mer regel än undantag i kvinnodominerade sektorer som handel och vård och omsorg. Men det vi har fokuserat på är de öppna ofrivilliga deltiderna. De som arbetsgivarna, utan att skämmas för, använder för att se till att bemanningen över dagen och över veckan blir så optimal som möjligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Däremot har vi inte talat om de dolda ofrivilliga deltider som andra anställningsformer faktiskt döljer. Många gånger detta utifrån en mytbildning om att det är arbetstagarna som efterfrågar och väljer dessa anställningsformer.
En sådan anställningsform är uppehållstjänsterna inom kommuner och landsting, hos Svenska Kyrkan eller hos de arbetsgivare som är medlemmar i Pacta. En anställningsform där arbetstagaren jobbar full tid under en viss del av året, får ut en lägre lön än den som veckoarbetstiden skulle generera, och som därigenom sparar ihop till den lön som man får ut under de perioder då man inte behövs och därför inte jobbar. Ett exempel kan vara en person som jobbar inom skolfritidsverksamheten och som är ledig under jul- och sommarferierna.
Utgångspunkten för en uppehållsanställning är att arbetstagaren bara får jobba under de perioder då arbetsgivaren har behov av arbetstagaren. Är anställningsformen självvald från den anställdes sida är allt frid och fröjd. Men erbjuder inte arbetsgivaren något alternativ så handlar det i stället om en ofrivillig deltid. Arbetsgivaren betalar bara för den tid man behöver den anställde, och friställer arbetstagaren övrig tid. Ett lika hänsynslöst utnyttjande som en vanlig deltid, skillnaden är bara hur arbetstiden fördelas över året.
Här har S-ledda kommuner en möjlighet, och framförallt en skyldighet, att ta på sig ledartröjan. Därför borde socialdemokratiska politiker se till att utrota alla former av ofrivilliga deltider inom sina organisationer. Heltid ska vara rättighet och deltid, oavsett i vilken form, en möjlighet. Tvingande deltider och uppehållsanställningar måste bort om offentliga arbetsgivare ska kunna bli de mönsterarbetsgivare som de måste vara för att kunna konkurrera om arbetskraften på morgondagens arbetsmarknad.
Framförallt så är det så att hänsynslöst utnyttjande av arbetstagarna aldrig kan accepteras i kommuner och landsting som styrs av socialdemokrater. Så Du, socialdemokrat i kommun och landsting, granska hur det ser ut med deltider och uppehållsanställningar din kommun och i ditt landsting. Är de frivilliga eller ofrivilliga? Är din organisation en god arbetsgivare eller nyttjar ni personalen på ett hänsynslöst och utstuderat sätt?