Jag sätter inte emot. Tyska "North face" känns i hela kroppen och det beror helt och hållet på trovärdigheten. Här är det nämligen scener som är så häpnadsväckande bra gjorda att man bara gapar. Hur gick det till att spela in?
Året är 1936 och nazisterna vill göra OS i Berlin till någonting alldeles extra genom att besegra Eigers nordvägg, en av alpernas svåraste utmaningar.
Till slut blir det Andi (Lukas) och Toni (Fürmann) samt ett par österrikare som börjar klättringen. Deras satsning följs av ett par utsända journalister, men den sidoberättelsen känns ovidkommande.
Klättringen är fruktansvärd svår och jobbig, utrustningen inte den bästa och på den mödosamma vägen uppåt möts kvartetten av isfält, laviner, snöstorm och inte minst kylan.
Regissören Philipp Stölzl fångar varje ögonblick av fara och skräck och man undrar om han själv bestigit Eigers nordvägg för att få bästa researchen ...