Ord och inga visor, och siutationen är ytterst allvarlig. I sitt släptåg har Klaatu en väldig robot som bara väntar på ordern. När det sker så är det i form av metalliska insekter som käkar upp precis allt på sin väg.
Usch! Eller hur? Det är också lite småläskigt, men med betoning på lite. Jag hade förväntat mig oliiidlig spänning, men får istället några tårdrypande scener mellan Klaatu och Helen som kanske räddar världen. Då blir det mer komiskt än skrämmande.