Linn Holmberg disputerar på onsdag i ämnet idéhistoria vid Umeå universitet. Efter ett omfattande detektivarbete i arkiven har hon hittat en bortglömd encyklopedi i Paris. Den har sammanställts av benediktinmunkar, eller maurinerna som de också kallades. Maurinerna påbörjade sitt arbete samtidigt som filosoferna började jobba med den stora franska Encyklopedin, men munkarnas verk blev aldrig färdigt eller publicerat.
Den stora franska Encyklopdin har länge betraktats som upplysningstidens främsta idémedium. I 28 volymer hyllade Diderot, d’Alembert och andra filosofer det mänskliga förnuftet och vetenskapernas framsteg. Samtidigt riktade de stark kritik mot den katolska kyrkan och klosterordnarna. De handskrifter som Linn Holmberg hittat visar en ny sida av den franska klostermiljön.
– Upplysningsfilosoferna var inte ensamma om att skapa ett stort illustrerat kunskapskompendium som hyllade samhällsnyttan, mänsklig nyfikenhet och vetenskapliga framsteg, separerade från kyrkans dogmer. Benediktinernas projekt ger på så vis också en ny inblick i det franska klosterväsendets intellektuella omvandling under upplysningstiden, säger hon.
Unikt fenomen
Linn Holmberg var 13 år när familjen flyttade till Piteå 1994.
– Jag har gått både högstadiet och gymnasiet i Piteå, så visst känner jag mig som en Pitebo. Men 2003 flyttade jag till Umeå för att studera här, säger hon och ger lärarna i sina favoritämnen på gymnasiet beröm för att det blev som det blev:
– På Strömbacka gick jag humanistisk linje och hade Gustav Jordahl i latin och Björn Andersson i historia. Båda var inspirerande och viktiga för mig och redan då tyckte jag att det var spännande att leta material i biblioteket. Historia kan handla om att försöka förstå sig själv och det samhälle vi lever i, men också att förstå tidsepoker och miljöer som var helt annorlunda. Det är därför jag tycker det är så roligt.
Att hon kom in på de franska benediktinermunkarnas filosofiska arbeten under 1700-talet kallar hon en slump, men medger att hon är lite av en frankofil. Nordisk familjebok, uppslagsverket från tidigt 1900-tal, visade sig också bli avgörande för hennes närmaste framtid.
– Under min grundutbildning i idéhistoria skulle jag välja ämne till en c-uppsats. När jag vid ett tillfälle satt och ströläste i Nordisk familjebok snubblade jag över en artikel där de maurinerna beskrevs som ett unikt fenomen inom lärdomshistorien. Ändå hade jag aldrig hört dem nämnas i berättelser om upplysningstiden. Linn Holmberg kontaktade så småningom en klosterhistoriker i Frankrike specialiserad på maurinerna. Han blev senare en av hennes handledare under doktorandtiden.
Rivalitet
Två andra forskare har tidigare omnämnt existensen av encyklopedimaterialet som Linn Holmberg studerat, men ingen av dem studerade manuskripten närmare och historien bakom projektet var helt okänd.
Maurinernas encyklopedimanuskript är idag registrerade i huvudredaktörens namn, Dom Antoine-Joseph Pernety. När Linn Holmberg analyserade handstilarna kunde hon dra slutsatsen att fler skribenter varit involverade.
– Jag tillbringade ett år i Paris och utförde ett riktigt detektivarbete i arkiven. Jag kom bland annat fram till att munkarna hade samarbetat med en känd bokförsäljare i Paris. En av de mest spännande upptäckterna var ett brev, skrivet av bokförsäljaren själv, där han beskrev munkarnas projekt som ”i samma stil” som Encyklopedin. Han påstod även att det fanns en konkurrenssituation mellan de två projekten.
Illustrationer
Benediktinerna utförde sitt arbete 1743–1755, före publiceringen av majoriteten av Encyklopedins volymer, enligt Linn Holmbergs forskning. Därmed drar hon slutsatsen att likheterna inte går att härleda till plagiat.
– De två teamen rörde sig i samma riktning – oberoende av varandra. I flera fall kopierade munkarna och upplysningsfilosoferna till och med exakt samma textstycken och bilder från tidigare arbeten. Benediktinerna hade också för avsikt att inkludera illustrationer av tidens teknik och hantverk, vilket hittills betraktats som en av Encyklopedins stora innovationer.
En annan anmärkningsvärd upptäckt är att benediktinernas handskrifter innehåller färre uttryck för ortodox religiös tro än vad Encyklopedin gör.
– Encyklopedisterna intog kritiska ståndpunkter i många religiösa, politiska, moraliska och metafysiska spörsmål. Munkarna valde att utesluta och separera dessa områden från övriga kunskapsfält, påpekar Linn Holmberg.
– Maurinernas encyklopediprojekt blev aldrig färdigt, och det är oklart varför. Kontroversen runt upplysningsfilosofernas Encyklopedi spelade troligtvis en viktig roll, säger Linn Holmberg.
Den fullständiga titeln på Linn Holmbergs avhandling vid Institutionen för idé- och samhällsstudier i Umeå är "The Forgotten Encyclopedia: The Maurists’ Dictionary of Arts, Crafts, and Sciences, the Unrealized Rival of the Encyclopédie of Diderot and d’Alembert". Opponent vid disputationen är Antony McKenna från Département de Lettres vid Université Jean Monnet i Frankrike.