Tanten regerar i Susanna Arwins konstnärskap. Hon uttrycker det som att hennes tanter lever ett eget liv och använder henne som redskap för något viktigt som måste sägas om det samhälle vi lever i.
Redan vid projektets början 1995 uppstod en kult kring tantfenomenet och numera har Susanna Arwin fullt upp med att skydda sin idé från intrång.
– Tanterna blev så heta att de hamnade i alla möjliga sammanhang som de inte ska vara i, säger hon.
Vågar vara vanlig
Förutom i böcker och annat utan upphovsangivelse, ofta dessutom med ändringar i originalet, hittade hon sin tant på porrsajter och i olika reklamsammanhang.
– Då fick jag nog, någon måtta får det vara. Därför har jag mönsterskyddat mina tanter som står för fredlighet, trygghet och civilkurage i en orolig värld. Tanten är mot rasism och värnar om miljön.
Susanna Arwin har myntat begreppet tantfullness för att det står för rekorderliga värden som hon anser har gått förlorade i den moderna kvinnorollen.
– Med det inte sagt att den gamla kvinnorollen var helt och hållet bättre, men jag tycker att tanten representerar så fundamentala saker som att våga vara vanlig och att stå upp för sin övertygelse, säger Susanna Arwin.
1995 var den första tantbilden klar, ett stort screentryckt fotografi på tyg. Konstprojektet ”Den svenska tanten” var därmed igång och premiärvisades i Maria Magdalena kyrka på Södermalm i Stockholm under Lucia-helgen samma år.
– Hälften av publiken tyckte att det var hemskt att placera tanten framför Kristusbilden och den andra hälften tyckte att det äntligen var dags för tanten att ta plats och utveckla den gamla kvinnorollen.
Idé från kejsararmé
Processen med tanterna har varit ännu längre. Susanna Arwin berättar att ett frö till skulpturen ”Tantfullness” började gro redan när hon gick konstutbildningen på Beckmans i Stockholm 1980-1983.
Hon arbetade på Östasiatiska museet när en utställning om kejsarens armé från Kina packades upp.
Idén blommade ut många år senare och skulpturen invigdes offentligt i Tomelilla konsthall förra året.
– Invigningen blev ett brak, det kom 2000 personer. Jag tror att tanten appellerar till folks grundkärna i vår självcentrerade kultur.
– Alla känner kvinnor och tanter, på gott och ont, de är inte alltid snälla. ”Tantfullness” står för frid, en vädjan om att mänskligheten äntligen ska bli fridfull, att vi ska leva nära barnen och naturen.
–En armé för viktiga mjuka värden som kvinnor generellt står för, så att vi överlever i den här världen, säger Susanna Arwin.
Kunskap och visdom
Att ”Tantfullness” nu visas i Umeå glädjer Susanna Arwin särskilt, eftersom det var i tv i Västerbotten som en bild på hur skulpturen skulle se ut visades allra första gången för fem år sedan.
– Många kvinnor har berättat för mig hur de upplever att de tystats när de kommit upp i 60- och 70-årsåldern. Det är dags att samhället ger plats åt all den kunskap och visdom som kvinnor har.
– Manliga värden har dominerat världen i århundraden och se var det har lett oss! Jag håller med världsbankchefen som i en intervju för ett halvår sedan sa att det nu är kvinnornas tur att regera.
Tanterna bestämmer
Susanna Arwin vet inte hur länge hon kommer att fortsätta med tantprojektet.
– Det lever sitt eget liv, tanterna bestämmer så jag vet inte riktigt vad som kommer att hända. Nu har ju en ny diskussion tagit fart.
Hon syftar på damen som slår med sin väska efter en demonstrerande nynazist på Stortorget i Växjö 1985. Susanna Arwin har gjort en bronsstaty av kvinnan, med Dagens Nyheters fotograf Hans Runessons välkända bild som förlaga.
Meningen var att statyn skulle placeras på torget som ett uttryck för civilkurage, men minst sagt livliga diskussioner uppstod och nu blir det istället en upphandling där fler konstnärer får lämna in förslag utifrån fotografiet.