Tramporgelsväng i Swensbylijda

En brun tramporgel står lite försynt på scenen i logen. Ljuset från högluggen strilar in och Nikolas Fehr tar plats på pallen. Tonerna ljuder lite sorgsna. För mig känns det först som att flyttas till sjuttiotalet och skolsalen där stränga fröken Holmberg med hög röst och bestämda orgeltoner äntligen gav oss sommarlov. Tramporgeln fanns i stort sett i varje klassrum på den tiden. Men mellan fröken Holmberg och Nikolas Fehr finns inga likheter alls. Nikolas Fehr är specialist på instrumentet och, vad han vet, den tredje i världen som doktorerat på just tramporgel. Logbesökarna bjuds på både svenska folkmelodier och franska stycken som "Vårvindar friska" och "Sortie". I logen serveras samtidigt palt, och tyvärr missar många av Swensbylijdens gäster orgeltonerna eftersom de går ut i solen då palten är uppäten.
Tryck eller sug
Nikolas Fehr förklarar att det generellt finns två sorters tramporgel.
- Luftsystemen skiljer dem åt, den ena trycker in luft när man pressar på pedalerna. Den andra suger ut luften, den är vanligast i Sverige. Det är stor musikalisk skillnad mellan dem.
Tramporgel är ett speciellt instrument där man spelar med både fingrar, fötter och knän. Nikolas Fehrs förklarar tramptekniken som han anpassar efter musikens styrka och tonläge. Orgeln i Swensbylijden härstammar från Storstrands gamla kapell och tillverkades 1920. När nya kapellet byggdes fick den tjänstgöra i Svensbyns EFS. Numera står den till vardags på vinden i stora huset i Swensbylijden.
Inför festspelen blev Nikolas Fehrs inbjuden att titta på trotjänaren, som han fann helt okej varpå den bars ner och fraktades till Piteå stadskyrka. Där fick den delta i konserten "Bach på svenska" med Gunnar Idenstam på trampor och tangenter. Därefter hemtransport till Swensbylijden där den använts i flera musikarrangemang senaste veckorna. I dagarna ska den dock återföras till sin plats på vinden och vila upp sig inför nästa sommars Festspel.
I Sverige har tramporgel tidigare används i kyrkor, skolor och hem. Under sjuttiotalet fick den plats i folkmusiken, särskilt i Norrbotten. Men den har även fått särskilda stycken skrivna för sig i världens konstmusik.
Louis Viernes
Nikolas Fehrs tramporgelavhandling handlar enkelt förklarat om problemen kring 24 stycken i fristil skrivna av franske tonsättaren Louis Viernes. Dessa har skrivits för att passa både orgel och tramporgel, men passar inte tramporgeln, varken tekniskt eller stilistiskt. Nikolas Fehr, som bara är 27 år, har i grunden en Bachelor music i klassikt dragspel. Jämsides med doktorsavhandlingen i tramporgel var han orgelstudent för Hans-Ola Ericsson vid Musikhögskolan.
Men varför väljer man egentligen att bo i Piteå då man avhandlar tramporglar?
- Jag och min fru bestämde oss för att läsa kurser på Musikhögskolan på grund av orgelprofessor Hans-Ola Ericsson, och det är skönt att bo i en liten stad. Och till avhandlingen gjorde jag undersökningar i Belgien och Frankrike bland annat. Det var lättare att resa dit härifrån än från Kanada.
Trots tio års universitetsstudier ska han läsa vidare, i körmusik, på Musikhögskolan till hösten. Han kommer sedan att söka jobb i Sverige eftersom konkurrensen om tjänsterna är hård i till exempel USA.
- I Sverige finns flera lediga jobb som kyrkomusiker, och jag vill bo i Europa, säger Nikolas Fehr.

Tramporgelsväng i Swensbylijda

Nikolas Fehr från Kanada har doktorerat i Montreal på det numera ovanliga instrumentet tramporgel. På tisdag bjöd han på konsert i Swensbylijdas spelvänliga loge.