Många hade sökt sig till logen på Swensbylijda för att ta del av den musikaliska berättelsen om Svensbyfödda Lydia Lindgren och om kvinnors rätt att ta sig friheten att själva bestämma över sina liv.
Lydia Lindgren föddes i Svensbyn 1884 och dog ensam och bortglömd i New York 1974. I sin ungdom riktades världens strålkastare mot Piteåflickan, hennes kärlekshistorier och de omfattande rättsliga processer hon senare blev indragen i då hon stämde operachefen för Metropolitan Opera, Otto Kahn, en av USA:s rikaste män, för brutna kärlekslöften.
Numera är "den andra svenska näktergalen" (världsberömda Jenny Lind räknas som den första) okänd för de flesta Piteåbor. Men hennes levnadsöde har fascinerat många, däribland Carina Henriksson, själv operasångerska, som på söndagen bjöd in till sin egenproducerade föreställning "Här är det jag som stämmer" på Swensbylijda.
Lydia Lindgrens levnadsöde har fascinerat många, däribland operasångerskan Carina Henriksson som i föreställningen "Här är det jag som stämmer" berättar hennes historia.
Föreställningen, som köpts in av Svensbyns hembygdsförening, hade urpremiär 2021 på Piteå Museum i samband med Piteå 400 år. Det är en berättelse om två kvinnor, deras liv och öden, om en kvinnas rätt till sin röst, till sin kropp, till sin karriär och om att ta sig friheten att själv bestämma över sitt liv.
1919 togs den här bilden av "den andra svenska näktergalen" Lydia Lindgren, som fick uppleva mycket under sin karriär, både framgång och vedermödor.
Förutom om Lydia Lindgren handlar föreställningen om Carina Henrikssons alter ego Glesbygdsdivan, om hur hon trotsade Jante och gick sin egen väg, om livsval och om hur historien kan se annorlunda ut när en kvinna går i en mans fotspår.
Roger Norén stod för piano och dragspel och iklär sig även olika roller i föreställningen, såsom operachefen Otto Kahn.