"Vara i stallet, rida, äta, plugga, chilla i stallet, sova. Vi lär oss massor, alla här är så kunniga. Och jättetrevliga". Så sammanfattar Anna Ramnek, Emmy Carlsson och Filippa Gould från Piteå, Sanna Andersson från Arjeplog och Ebba Mickelsson, Cajsa Brolin och Linnéa Liljeholm, Luleå, sin tillvaro på Ridskolan Strömsholm.
När PT besöker dem har de stalltjänst som börjar fem i sju på morgonen, sedan är det full fart hela dagen.
Aldrig fullärd
Att gå gymnasiet på Strömsholm, en av hästnäringens tre riksanläggningar, innebär också att regelbundet åka buss till Hallstahammar där teorilektioner hålls. I övrigt handlar precis allt om hästar. Den enda nackdel Emmy kan komma på med att gå gymnasiet på Strömsholm, som har riksintag, är att det är en yrkesförberedande utbildning (inom ridsporten alternativt galoppsporten). Vilket också kan ses som en fördel om man är säker på vad man vill arbeta med i framtiden. På schemat står, förutom stalltjänst, ridning, och andra praktiska göromål, svenska, engelska, matematik, naturbruk, idrott, biologi, ridlära och senare historia.
- Om man vill vidareutbilda sig inom något annat måste man läsa in vissa ämnen, men jag tänkte att jag är bara ung en gång. Jag vill jobba med hästar och människor i framtiden, kanske med träning, tävling eller rehabilitering, och då är det här ett bra ställe att satsa på, säger Emmy.
Hon började rida när hon var fyra år och har egen häst, men känner sig ändå som en nybörjare:
- En gammal munk som hållit på med hästar i hela sitt liv har sagt att det tar 200 år att bli en bra hästmänniska. Han har nog rätt. Man blir aldrig fullärd, men här kan man komma en bit på vägen.
Kulturminne
Filippa som är uppvuxen med stall hemma på gården, kan tänka sig att tillbringa mycket längre tid än tre år på Strömsholm, genom att fortsätta med universitetsstudier här efter gymnasiet.
- Min mamma har lärt mig allt jag kan om hästar och ridning, men det finns ännu mer att lära sig. Unghästutbildningen verkar skitkul, men jag skulle gärna vilja bli tävlingsryttare också.
Strömsholms kungliga historia med hästhållning från 1500-talet och framåt, stuteri, samt hundraårig arméverksamhet med hästar innan ridskolan grundades 1968, genomsyrar atmosfären. Slottet och ridskolan, samt kanalen vid Kolbäcksån, är byggnadsminnen - det starkaste kulturhistoriska skydd som finns för svenska byggnader.
Hela slottsområdet är beläget i ett naturreservat, vars kulturlandskap Gustav Vasa och hans kungliga efterföljare satt sin prägel på. Jordbruk, beteshagar, ekar och andra ädellövträd har bevarats genom seklerna. Flera sällsynta växt- och djurarter har funnit en fristad i denna miljö, där Karl XII sägs ha ridit omkring som barn. På åsen där ridskolan ligger finns även lämningar från järnåldern.
Ordning och reda
För att logistiken med alla hästar, elever, kursdeltagare, allmänhet, gäster, tävlingar, regiondjursjukhuset och andra verksamheter ska fungera, behövs disciplin - om än inte militärisk sådan - och hög arbetsmoral. Punktlighet, noggrannhet och stilig klädsel hör till reglerna bland de välutbildade hästarna och vackra byggnaderna.
- Vi måste ha håret uppsatt om det är långt och får absolut inte gå med mjukisbyxor i stallet till exempel, förklarar Sanna.
- Det ska vara ordning och reda med allt. Vi får inte ha huvtröja av säkerhetsskäl och inte linne. Vi ska vara snyggt klädda med polotröja, skjorta, eller pikétröja. Allt ska alltid vara så fint att kungen och drottningen kan komma hit när som helst, säger Emmy och öppnar dörren till sitt välstädade rum i elevboendet som logiskt nog kallas Plugghästen.
- Vi måste hålla ordning i de gemensamma utrymmena också. På helgerna lagar vi vår mat själva, annars äter vi skolmaten.
Första valet
Sanna har också ridit sedan hon var liten, på ridskola och privat, men inte haft egen häst.
Strömsholm var hennes första val, men hon funderade också på natur- eller samhällsprogrammen hemma i Arjeplog.
- När jag kom in här var det nästan självklart att tacka ja. Jag tänkte att det är enkelt att ta sig hem om jag inte skulle trivas. Det är underbart här, men jag längtar efter att bara vara hemma och träffa alla där, säger Sanna.
Hon är inte helt säker på om hon vill arbeta yrkesmässigt med hästar i framtiden.
- Jag skulle kunna tänka mig att jobba som ambulanssjuksköterska och ha ridningen som hobby, säger hon.
Elever som bor närmare Strömsholm kan lämna skolan under lediga veckoslut, för norrbottningar blir det svårt. Närmast gäller höstlovet. Graden av hemlängtan varierar i gruppen, men Cajsa sätter ord på den allmänna känslan:
- Vi saknar så klart våra familjer och kompisar, men jag längtar inte hem. Vi har för mycket att göra för att hinna det.
Mamma och palt
Eftersom Cajsa har ridit sedan hon var åtta år, privat och på ridskola, blev hon intresserad av att gå gymnasiet på Strömsholm när en kompis som gjort det berättade hur det var.
- Här finns stora möjligheter att bli något i ett yrke som har med hästar att göra. Till exempel tävlingsryttare på hög nivå, eller tränare.
Ebba försäkrar att inte heller hon längtar hem. Samma dag som PT anlände till Strömsholm kom också hennes mamma.
- Hon hade med sig min häst som jag ska ha här. Och palt! Jag åt nyss jättemycket och vill redan ha mer, det var så gott!
Ebba har haft många egna hästar sedan hon var tio år och vet precis vad hon vill arbeta med i framtiden:
- Jag vill satsa på banhoppning, som proffs på heltid.
Sveriges bästa
Linnea och Anna är inte lika bestämda när det gäller yrkesval, å andra sidan behöver de inte ha någon brådska. Anna som ridit sedan hon var tre år "lite överallt men inte haft egen häst" som hon säger, arbetade i Tyskland i somras och fick lust att se mer av världen.
- Efter det kändes Piteå för litet, så jag ville helst inte gå gymnasiet där utan sökte till Strömsholm. Jag är glad att jag kom in, Sveriges bästa ridutbildning finns ju här.
Linnea har levt ett lika långt hästliv som Anna och har egen häst.
- Jag fick min första ponny när jag var tre och så länge jag kan minnas har jag velat till Strömsholm, för jag har hört många prata om det. Jag trivs här, men exakt vad jag vill jobba med vet jag inte. Här finns så många möjligheter att det är svårt att bestämma sig, säger hon.
Olika nivåer
Varje år utbildas 2000 personer på Strömsholm, varav 200 vid utbildningar som varar längre en ett år. Övriga går fortbildningar, sommar- och helgkurser.
Till Ridsportgymnasiet antas årligen 30 nya elever av de omkring 100 som ansöker, varav en handfull på galopprofilen. Det totala antalet elever i de tre årskurserna är cirka 90.
Erfarenheten av hästhantering är stor bland eleverna och många har tävlat och ridit högre klasser än kravet på lätt C i dressyr och 90 centimeter i hoppning. Men enligt dressyrläraren Agneta Aronsson måste alla som kommer till Strömsholm börja med grunderna.
- Här jobbar vi med grundläggande saker. Man behöver inte kunna allt, men man ska vara bra på det man gör, förklarar hon.
Agneta Aronsson har arbetat på Strömsholm sedan 1988 och är förbundstränare för ryttare med funktionsnedsättning. Paralympics i London var hennes femte OS.
De sju eleverna från Norrbotten hoppas att de kan inspirera fler att söka sig till Strömsholm:
- Vi är i hästmänniskornas Mecka och det vore roligt om ännu fler norrbottningar kommer hit, säger Emmy och får medhåll.