Hur mycket tant är du? Frågan som ställs i "Supertanten" handlar varken om ålder, klädstil eller den ädla konsten att laga dillkött. I det humoristiska frågeformulär som Elin Ek ställt samman avslöjar svaren snarare vilken sorts livsinställning du har.
- Jag tycker att Grynet och tanterna har en hel del gemensamt. De tar ingen skit, säger Elin Ek.
Vi möts över en fika i Stockholm. Elin Ek beställer toscamazarin och hutar åt fotografen som obetänksamt råkar kalla ett par äldre damer i närheten för "käringar".
- Det där var inte okej, säger hon bestämt.
Självklart medborgarskap
Just detta är en viktig ryggmärgsreflex, det framgår tydligt i "Supertanten". Att våga säga ifrån, även om det känns obekvämt, att inte humma nervöst, eller småle överseende när andra går över gränsen. Det kan handla om småsaker som att argumentera för att få den utlovade rabatten i matvaruaffären, eller att visa civilkurage när en främling hamnat i trångmål.
- Tanterna har ett självklart medborgarskap som jag fascineras av. De kan säga "men hörrudu" till vem som helst. Samtidigt har de ett enormt socialt patos.
Det har gått mer än ett decennium sedan Elin Ek dök upp i SVT som Grynet, en superhjälte i förklädnad, med kaxig tonårsattityd och ett extra stort hjärta. Efter fem år lade hon tiaran på hyllan. Grynet är inte död, men karaktären utvecklades till slut till ett dygnetruntjobb som krävde allt fokus.
- Vi hade nästan en miljonpublik på fredagkvällar klockan halv sju. Det lade ett jättestort ansvar på mig. Det jag hade gjort på fredagen syntes direkt på skolgårdarna på måndagen. Jag var fullständigt fokuserad på vad ska Grynet göra, tycka, och känna.
Värnar miljön
Under åren som gått har hon fortsatt att jobba för tv och radio, med program som "Psalmtoppen", "Folkvald" med David Batra och "P3 Bubbel med Radiobåten" på meritlistan. För tre år sedan fick hon idén om att lyfta fram den svenska tanten i rampljuset.
I "Supertanten" blandas hyllningar till kvinnor som Elise Ottesen-Jensen och Astrid Lindgren, med praktiska råd och tips (tanten är inte bara en god konsument, utan värnar också om miljön) och handfasta recept på allt från kålpudding till saftsås.
- Tanterna har en massa kunskaper som de aldrig fått kredd för. De har stoppat korv och bakat surdegsbröd jättelänge, men då har det inte varit coolt och hippt. Å ena sidan är tant ett nedvärderande ord, å andra sidan är deras kunskaper och det de alltid gjort i sitt vardagsliv plötsligt det mest moderna och hippa man kan tänka sig.
Samhället utplånar tanten
Att hon själv en gång hamnat på en lista över kända tanter gör Elin Ek stolt och glad. Men det är långt ifrån alla som förknippar ordet med något positivt. "Tant" är inget skällsord, men uppfattas av många som ett sätt att förminska en redan osynliggjord grupp kvinnor.
- Tanten står längst ned på maktskalan. Hon är ingen som man satsar pengar på, äldre kvinnor förväntas vara helt asexuella, äldre kvinnokroppar får vi aldrig se, trots att vi lever i ett naket-samhälle. Det är klart att det måste sätta sina spår att aldrig vara den som står högst upp på skalan i status och makt, säger Elin Ek och fortsätter:
- Men jag tycker inte att jag har träffat så många självutplånande damer, det är snarare samhället som utplånar tanterna.