Den kulturpolitiskt intresserade har 75 evenemang att välja mellan under Almedalsveckan, av totalt 1450 registrerade. Som jämförelse finns det 37 punkter om EU, och 123 om ekonomi.
Men tittar man närmare på utbudet är det finansieringen som är den brännande frågan även inom kultursektorn: "Var finns framtidens intäkter för kulturskaparna?" är en fråga som dryftas, liksom "Varför har kultur så lågt marknadsvärde?". Alliansregeringens tonvikt på kulturarbetaren som sin egen lyckas entreprenör är uppe för diskussion.
Företag utövar kontroll
Lars Strannegård, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och styrelseledamot i Statens kulturråd, medverkar i flera seminarier. Han menar att orsaken till kulturens låga marknadsvärde är att det finns en inneboende konflikt mellan kulturen och kapitalet.
- Innehållet i kulturen kan och skall inte kontrolleras och styras av kommersiella krafter. Samtidigt är hela idén med företagsstyrning kontroll. Men om företag kontrollerar kulturyttringar förfelas syftet med kulturen, säger han.
Hur ska man då komma förbi detta moment 22? Genom att att pröva samarbeten och vara tydlig med gränser, föreslår Strannegård.
- Det tar tid och är svårt. Men jämför med pressen och annonsörerna. På det området har man under lång tid arbetat upp en trovärdighet. Annonser och redaktionell text ligger sida vid sida med klara avsändare.
Nytta och entreprenörskap
Läget i kulturpolitiken avspeglas inte minst genom terminologin, där ord som kvalitet och tillgänglighet fått sällskap av begrepp som nytta och entreprenörskap. Frågan om kultur måste vara nyttig ställs på ett seminarium där bland annat Stina Oscarson, chef för radioteatern och välkänd kulturdebattör, deltar.
- Jag tror att vi människor verkligen behöver konsten och på det sättet är den nyttig. Men problemet med hur vi använder nyttighetsbegreppet är att det avkräver ett mätbart resultat. Och om det krävs för att pengar ska satsas på kultur blir det problematiskt. I vårt samhälle i dag finns det en väldigt liten tillit till det som vi inte kan mäta nyttan av ekonomiskt, säger hon.
Skatteregler kritiseras
Samtidigt som många av de deltagande kulturinstitutionerna laddar med argument om kulturens samhällsnytta visar Svenskt Näringsliv på svag tilltro till humanisters nytta och framtid på arbetsmarknaden. I en rapport som uppmärksammades på torsdagen föreslår de att studiestödet till humanister ska sänkas. Kritiken har inte låtit vänta på sig och ämnet lär troligen leda till höjda röster även under Almedalsveckan.
En alternativ finansieringsmöjlighet för kulturen tas även upp i seminariet "Stiftelsers skatteregler är utdaterade". Där ställs frågan hur det kommer sig att stiftelser i Sverige skattebefrias om de donerar pengar till vapen men inte till konst. Ett förslag på skattereform ligger för närvarande på finansdepartementets bord och kulturen förutspås var det område med mest att vinna om den skulle genomföras.