Konstpionjär väjer inte för tabun
Carolee Schneemann chockade konstpubliken genom att använda sin vagina som arbetsmaterial. Nu är den amerikanska konstpionjären en del av Moderna museets andra önskemuseum.
Carolee Schneeman blev känd för sina framträdanden där hon använde sig av sin egen nakna kropp som arbetsredskap.
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Carolee Schneeman är van vid att bryta tabun och mötas av upprörda reaktioner. 1960-talets konservativa kritiker kallade hennes konst för pornografisk och vissa feminister hade också svårt att ta till sig hennes verk. Carolee Schneemann var "för exhibitionistisk" och kanske också för vacker för att passa in bland de rättrogna.
- Att kritiseras av feminister var extremt smärtsamt. De var ju mina kollegor, mina systrar, vi borde ha kämpat tillsammans mot de förtryckande traditioner som fick oss att förtränga vår kulturella historia och ifrågasätta vår egen potential, säger hon.
Pionjärstatus
Det har gått mer än 30 år sedan Carolee Schneemann gjorde sina kroppsrelaterade framträdanden och filmer. "Meat joy", där nakna män och kvinnor dansar och leker med färg, korvar, råa fiskar och kycklingar får fortfarande publiken att dra efter andan - men annars har hennes verk på ett naturligt sätt införlivats i konsthistorien. Moderna museet har befäst hennes pionjärstatus genom att köpa in ett par verk med pengar från "Det andra önskemuseet", satsningen som riktats mot kvinnliga konstnärer.
- Det är fint. Det är nästan som en sorts arkeologi. I flera tusen år har de kvinnliga konstnärerna försummats, när jag växte upp syntes nästan inga kvinnor på konstscenen och om de gjorde det var de marginaliserade bakom eller i en struktur som styrdes av maken, pappan eller älskaren.
Oroväckande konst
I dag är den nakna kroppen inte längre 70-åriga Carolee Schneemanns främsta arbetsredskap. "Jag har blivit äldre och det finns så mycket annat att göra", säger hon. Men hon fortsätter att väcka reaktioner. I filmen "Infinity kisses" skildrar hon relationen till katterna Cluny och Vesper, som varje morgon tungkysser sin matte. Minst lika oroväckande är verket "Terminal velocity" som visar en serie förstoringar av människor som faller mot sin död vid World Trade Center den 11 september 2001.
- Alla mina verk kan nog upplevas som oroväckande. De drar i väg i olika riktningar, vad du tycker om dem kommer att förändras, kanske just i det ögonblick när du tror att du vet vad du tycker om dem.
FAKTA Carolee Schneemann
Född i Pennsylvania, USA 1939.
Började teckna redan som fyraåring i pappa läkarens receptblock. Hade tidigt ett fritt och naturligt förhållande till sin egen kropp - något hon senare kom att använda sig av i sin konst.
Började sin karriär som målare i slutet av 1950-talet. Ser sig fortfarande inte som performancekonstnär utan som en målare "som rör sig ut i rummet i realtid". På 1960-talet började hon använda sin kropp som ett konstnärligt redskap - inte som ett objekt för den manliga blicken utan som ett subjekt.
Hennes mest kända verk är "Eye body" från 1963, en serie fotografier, som bland annat köpts in av Moderna museet, "Meat joy" från 1964, "Fuses" från 1967 och "Interior scroll" från 1975.
Besökte nyligen Sverige för att möta den svenska publiken på Moderna museet, där en hel dag ägnades åt hennes konstnärskap.
I dag är Carolee Schneemann ganska trött på att tala om "Interior scroll". Men hon berättar roat om en dansk journalist som envist frågade om inte framträdandet gjort ont. "Nej, jag använde kräm, så det gjorde inte ont", svarade Schneemann. Journalisten fortsatte att envisas: "Men klorna då, det måste ju ha gjort fruktansvärt ont med den där ’Interior squirrel’?!".
Började teckna redan som fyraåring i pappa läkarens receptblock. Hade tidigt ett fritt och naturligt förhållande till sin egen kropp - något hon senare kom att använda sig av i sin konst.
Började sin karriär som målare i slutet av 1950-talet. Ser sig fortfarande inte som performancekonstnär utan som en målare "som rör sig ut i rummet i realtid". På 1960-talet började hon använda sin kropp som ett konstnärligt redskap - inte som ett objekt för den manliga blicken utan som ett subjekt.
Hennes mest kända verk är "Eye body" från 1963, en serie fotografier, som bland annat köpts in av Moderna museet, "Meat joy" från 1964, "Fuses" från 1967 och "Interior scroll" från 1975.
Besökte nyligen Sverige för att möta den svenska publiken på Moderna museet, där en hel dag ägnades åt hennes konstnärskap.
I dag är Carolee Schneemann ganska trött på att tala om "Interior scroll". Men hon berättar roat om en dansk journalist som envist frågade om inte framträdandet gjort ont. "Nej, jag använde kräm, så det gjorde inte ont", svarade Schneemann. Journalisten fortsatte att envisas: "Men klorna då, det måste ju ha gjort fruktansvärt ont med den där ’Interior squirrel’?!".
Så jobbar vi med nyheter