Vid Konstfacks traditionella vårutställning med alla examenstudenters verk, fick både Linnea Bergman och Erik Öberg medial uppmärksamhet. Han visade textilarbeten och hon
förädlade material.
– Utbildningen jag gått heter Ädellab, men det innebär inte att man arbetar med juveler och ädelstenar som många tror. Det handlar mer om att förädla olika material och det är helt klart min grej, säger Linnea Bergman som har sitt föräldrahem i Långnäs, på gränsen till Sjulnäs, samt en bror som bor i Svensbyn.
Hon är född 1984 och gick samhällsprogrammet på Strömbackaskolan. Sedan hon flyttade till Stockholm har hon hoppat in som vikarie vid hemtjänsten i Infjärden de flesta somrar.
– Konsten kom smygande in i mitt liv och tog allt mer plats för varje år, även om jag alltid haft behov av att uttrycka mig kreativt utåt.
Spretiga skisser
Efter gymnasiet flyttade Linnea Bergman till Mora för att gå en tvåårig textilutbildning på folkhögskola.
– Där blev jag materialnörd och satte igång med skapandet. Dessutom var det en bra lärdom att ha kontakt med människor i en annan miljö än den jag var van vid.
Efter en tid i Stockholm kom Linnea Bergman in på Nyckelviksskolan på Lidingö, en ettårig förberedande konstutbildning där hon inriktade sig på metallformgivning.
– En bekant i Piteå som gjorde ringar till sin pojkvän inspirerade mig. Ädellab kom jag in på andra gången jag sökte, så man kan säga att jag haft en lång väg av förberedelser innan jag började Konstfack, säger hon.
Linnea Bergman konstaterar så här i efterhand att det inte alls var konstigt att hon inte antogs vid första försöket:
– Skissboken var en spretig bibel, ungefär som mitt huvud kan vara. Den såg bättre ut andra gången, men första året på Konstfack hade jag fortfarande problem med att strukturera mina tankar för att bli förstådd.
Söker studio
Ädellab har i sin tur två inriktningar: smycken och smyckeskonst från guldsmidestraditionen, samt corpus med silversmide av större föremål och kärl.
– Jag har jobbat med corpus under utbildningen och nu märker jag att jag gärna vill göra något smått. Jag vill fortsätta att bo i Stockholm så jag ska försöka hitta en studio tillsammans med en kompis, säger Linnea Bergman.
Hon tillägger att hon kommer att pendla mycket mellan Stockholm och Piteå och stanna i perioder på de båda platserna.
– Mitt konstnärliga arbete handlar mycket om platser, rörlighet och så vidare. I två terminer höll jag på med examensprojektet, en laguppställning som består av tio figurer i olika material. De står på marken och berättar var sin historia.
– Alla kanske inte förstår vad jag menar när det blir för komplext, så nu känner jag mest för att arbeta med enklare projekt som är lättare för andra människor att ta till sig.
Konst på dagen
Linnea Bergman och Erik Öberg hade sina examensutställningar intill varandra medan Vårutställningen pågick och hon noterade att han visade textil. Själv använder hon olika tekniker och material i skapandet, om än huvudinriktningen är metall.
– De textila kunskaperna har jag stor glädje av, jag kan alltid ta till dem vilken uppgift jag än får. Det känns stadigt.
Vid sidan av konsten har Linnea Bergman under flera år arbetat kvällar och nätter som personlig assistent åt en kvinna i huvudstaden, där för övrigt pojkvännen också är bosatt. En anställning som passar den nyutexaminerade konstnären perfekt.
– Ekonomiskt klarar jag mig och så kan jag göra vad jag vill på dagtid, det är skönt!