I en övergiven husbil under en bro, i vad som en gång var en kåkstad, fördriver barnen Alka och Kappen sina dagar. På andra sidan bron blinkar stadens ljus, på samma gång hotfullt och lockande.
- Jag hade tydliga bilder av platsen när jag började skriva och såg bron och husbilen framför mig, säger Carolina Fredriksson.
Trots det var hon noga med att varken platsen där berättelsen utspelar sig eller barnens nationalitet skulle gå att identifiera.
- Om de hade bott i en lägenhet i en namngiven stad hade det varit så lätt att skuldbelägga någon för att Alka och Kappen lever som de gör. Varför reagerar inte grannarna? Jag ville lyfta frågeställningar ovanför idéer om vad som är rätt eller fel.
Karaktärerna viktigast
Carolina Fredriksson började skriva på "Flod" under ett uppehåll från arkitekturstudierna på Chalmers. Hon har alltid skrivit men ett år på Skurups folkhögskola manade fram Alka och Kappen. Två karaktärer som snart fick en egen vilja.
- Det viktigaste för mig har hela tiden varit karaktärerna. Ganska snart övergick jag från att skriva om dem till att lyssna till deras dialoger och följa dem i deras agerande. Jag undrade vad som skulle hända om jag gav Alka en revolver. Jag gjorde det och så blev det som det blev.
En egen värld
I Carolina Fredrikssons värld är floden Kadin den enda konstanten. Regler och rutiner är frånvarande och Alka och Kappen lever för dagen. Ibland kommer den unga kvinnan Ina med mat, annars är de överlämnade åt sitt eget öde. Plikter som skolgång existerar inte.
- Gemensamt för många av de författare jag gillar är att de ofta har fria händer gentemot civilisationen. Det här är lite av ett världsbygge där jag sätter upp egna regler. Det finns till exempel inga mobiler i den värld Alka och Kappen lever i och det är för att jag har bestämt att det inte ska finnas, säger Carolina Fredriksson.
På samma sätt bestämmer Alka och Kappen över sin värld. När hungern blir för svår eller dagarna för långa tar de sin husbil till främmande länder. När Kappen kör och Alka läser kartan kan de två barnen resa precis var de vill.
I höst läser Carolina Fredriksson sitt sista år på Chalmers, sedan är hon färdig arkitekt. Men författarbanan lämnar hon inte. Redan nu är nästa bok i vardande.