Ahrne gör film om styckmordet
Den kontroversiella filmaren Marianne Ahrne vill göra dokumentärfilm om styckmordsrättegången.
Den så kallade allmänläkaren förs in i rättssalen vid styckmordsrättegången år 1988.
Foto: BERTIL ERICSON
"Efter häxprocessen" är också arbetsnamnet på filmen, som Marianne Ahrne planerar att göra tillsammans med läkaren och terapeuten Rigmor Robèrt. Den tar upp den så kallade styckmordsprocessen under åren kring 1990, där en obducent och en allmänläkare anklagades för styckmord på en prostituerad kvinna.
- Vi försöker analysera vad som hände, hur folk kunde ryckas med och hur de ser på det efteråt, i nyktert tillstånd, säger Marianne Ahrne.
- En del av dem som anklagade läkarna då har insett att de hade fel och tagit ansvar för det. Andra fortsätter envist att söka nya bevis mot läkarna. Hanna Olsson har byggt stora delar av sin karriär på det här och skulle förmodligen ha svårt att erkänna att hon hade fel.
Redan kontroversiella
Ahrne och Robèrt har fått avslag när de sökt pengar till filmen av Filminstitutet och Sveriges Television.
- Men det finns en liten öppning hos Filminstitutet; vi ska försöka få till ett nytt möte med filmkonsulenten där. Annars går vi vidare till tv-bolagen i de andra nordiska länderna.
Marianne Ahrne och Rigmor Robèrt har tidigare gjort dokumentärfilmer som "Flickor, kvinnor - och en och annan drake" och "Gott om pojkar - ont om män?", filmer som dragit på dem massiv kritik inte minst från feministiskt håll.
Styckmordsrättegången är ännu mer minerad mark. Men Marianne Ahrne är inte rädd för att skaffa sig fler fiender.
- Jag förstår faktiskt inte varför jag är så kontroversiell. Men vad skulle jag vara rädd för? Jag är inte en person som har lust att bråka och provocera. Men jag är inte heller den som ylar med vargarna.
erik.helmerson@ttspektra.se
Bildtext 1: Marianne Ahrne är inte rädd för kontroversiella filmämnen. Nu vill hon göra en dokumentär om styckmordet.
Foto: Bertil Ericson/Scanpix/Arkiv
Bildtext 2: Den så kallade allmänläkaren förs in i rättssalen vid styckmordsrättegången år 1988.
Foto: Bertil Ericson/Scanpix/Arkiv
FAKTA Styckmordsrättegångarna
Kvarlevorna efter Catrine da Costa hittades i Stockholm sommaren 1984. I januari 1988 hölls den första rättegången mot de båda misstänkta, "obducenten" och "allmänläkaren".
Efter flera rättegångar och överklaganden friades de till slut från mord men utpekades i domskälen som skyldiga till styckning av kvinnan. De kunde emellertid inte dömas för brott mot griftefriden eftersom preskriptionstiden gått ut. De förlorade sina läkarlegitimationer och har sedan utan framgång försökt få tillbaka dem. I november i år börjar en ny rättegång där läkarna kräver staten på skadestånd.
Mediedebatten för och emot de båda läkarnas skuld var intensiv. Inte sällan blev den också en genusdebatt där flera högprofilerade feminister tog ställning för att läkarna var skyldiga.
De två mest kända böcker som skrivits om styckmordsprocesserna är "Catrine och rättvisan" av Hanna Olsson (som hävdar läkarnas skuld) och "Döden är en man" av Per Lindeberg (som anser att de utsetts för ett rättsövergrepp).
Styckmordet har också varit föremål för en mängd tv-reportage och -filmer, inte minst i "Uppdrag granskning" och dess föregångare i SVT.
Efter flera rättegångar och överklaganden friades de till slut från mord men utpekades i domskälen som skyldiga till styckning av kvinnan. De kunde emellertid inte dömas för brott mot griftefriden eftersom preskriptionstiden gått ut. De förlorade sina läkarlegitimationer och har sedan utan framgång försökt få tillbaka dem. I november i år börjar en ny rättegång där läkarna kräver staten på skadestånd.
Mediedebatten för och emot de båda läkarnas skuld var intensiv. Inte sällan blev den också en genusdebatt där flera högprofilerade feminister tog ställning för att läkarna var skyldiga.
De två mest kända böcker som skrivits om styckmordsprocesserna är "Catrine och rättvisan" av Hanna Olsson (som hävdar läkarnas skuld) och "Döden är en man" av Per Lindeberg (som anser att de utsetts för ett rättsövergrepp).
Styckmordet har också varit föremål för en mängd tv-reportage och -filmer, inte minst i "Uppdrag granskning" och dess föregångare i SVT.
Så jobbar vi med nyheter