Drömmar om visioner

Landets teatrar befinner sig i ekonomisk kris, Nationalmuseet är i akut behov av renovering och Nobelmuseet är bara en i raden av institutioner som väntar på besked om framtiden. Även bland enskilda kulturutövare finns en stor önskan att se över arbetsvillkor, förutsättningar och möjligheter.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har satsat, om inte alla kort så åtminstone en full hand, på att tillsätta en rad utredningar om pensionsvillkor, museernas organisation och public service. Kulturutredningen är den största av dessa och den hon oftast hänvisar till. Efter ett drygt års utredande har mer än tusen personer deltagit i olika former av möten och diskussioner med utredningens författare. Kommunikationen utåt har varit sparsam och få detaljer om vad som är att vänta har läckt ut.
Ändrad administration
Helt säkert kommer utredningen ta upp frågan om hur regionerna kan ta större ansvar för hur kulturanslagen ska disponeras - en tanke som Kulturutredningen redan luftat offentligt. Sture Carlsson, förbundsdirektör Svensk scenkonst, är kritisk till portföljtanken, att landstingen ska få en påse statliga pengar att själva fördela till regionens kulturinstitutioner och utövare.
- Om det innebär att man bara ändrar administrationen tror jag att det här är ett slag i luften som kommer föda mycket besvikelse. Det kan fungera, men då måste mer pengar läggas i portföljerna, säger han.
Samma ekonomiska ramar
TT Spektra har talat med ett tjugotal personer som suttit i Kulturutredningens referensgrupper - kulturarbetare, chefer och skribenter från samtliga konst-områden. När visionerna får fritt spelrum är idéerna många och önskelistan lång.
En stor internationell kulturfestival i Stockholm, à la Edinburgh, ett nytt operahus, nytt formmuseum - visst finns behovet, men inga större ekonomiska ramar. På den punkten har rege-ringen varit tydlig i sina direktiv.
Ändå är det inte storsatsning på museer eller opera som har varit viktigast för deltagarna i utredningens diskussionsgrupper. Behovet av att lyfta fram och prata om kulturens värden visar sig vara omättligt. De allra flesta ser en levande diskussion som utredningens absolut viktigaste mål och vill lyfta fram kulturen som en demokratifråga.
Många vill att kulturministern ska ha en mer central position i regeringen. Det skulle kunna ge status även i andra politikområden, och indirekt vara en väg till bättre finansiering.
En farhåga är att utredningen är alltför inriktad på statens organisation.
- Det har varit jättebra med seriösa diskussioner, det är kultur för mig, samtal. Och det har uppstått en alternativ utredning, det är Kulturutredningen som har lett till det och precis det är ju syftet, säger konstkritikern Ingela Lind och syftar på Skuggutredningen.
Höga förhoppningar
Möjligen är förväntningarna för högt ställda. Det är trots allt bara en utredning, som flera av referensgruppernas deltagare konstaterar. Dessutom utan möjlighet att påverka lagstiftning eftersom den inte är parlamentarisk.
- Förväntningarna är inte för höga, men förhoppningarna.Risken finns att man inte vågar röra det befintliga, vi får se hur mycket mod regeringen har, säger Johan Bengt-Påhlsson, före detta kulturråd i Berlin.
12 februari ska den färdiga utredningen presenteras, ett och ett halvt år efter att den tillsattes. Då tar en remissrunda vid, som omfattar ett stort antal institutioner och kulturutövare. Även om kulturdepartementet samtidigt börjar fila på en proposition lär kulturministern inte kunna lägga fram den förrän tidigast i mitten av nästa år.
- Jag tror inte den här kulturutredningen kommer att innehålla några stora visionära linjer, som 1974 års utredning - att nu stöper vi om hela kulturens fält.
- Snarare blir det lite punktåtgärder här och där. Hela kulturfältet är inne i en period av stora förändringar, omställningar som har med upphovsrättsfrågor och digital distribution att göra.
- I det läget är det svårt att nagla fast en kulturpolitik som ska gälla i två decennier, säger Oivvio Polite, frilansjournalist.
- Jag undrar vad borgarna vill med den här utredningen och varför man har tillsatt så mycket vänsterfolk i referensgrupperna.
- Kanske är det ett sätt att vinna legitimitet i kultursfären som är ganska vänsterorienterad. De behöver den legitimiteten, men frågan är om diskussionerna verkligen kommer prägla de konkreta utredningsförslagen.
Fotnot: Skuggutredningen startades av Stina Oscarson, konstnärlig ledare på Orionteatern i Stockholm, som en motvikt till regeringens kulturutredning. I skuggutredningens tankesmedja kan alla landets kulturarbetare vara med.

Drömmar om visioner

Den 12 februari ska Kulturutredningen vara klar. Förväntningarna är enorma, visar en rundringning till de kulturarbetare som suttit med i utredningens referensgrupper. Men mer än hälften tror att utredningen får svårt att påverka politiken.