Året då Cannes blev kaos
För 40 år sedan förbyttes Cannes till kaos när filmfestivalen avbröts av revolutionen.I år visas filmerna som stoppades av protesterna 1968.
Demonstranter ockuperar festivalbiografen i Cannes den 18 maj 1968. Filmen "Peppermint frappé" av Carlos Saura och med Geraldine Chaplin stoppas. I år, 40 år senare, ska filmen äntligen visas i Cannes.
Foto: Raoul Fornezza/AP/Scanpix/Arkiv
Men allt började med en budgetdispyt i Paris.
André Malraux, fransk kulturminister, ville sparka en viss Henri Langlois från posten som chef för det franska cinemateket, då ett av världens viktigaste filmarkiv.
Men Langlois hade mäktiga allierade, inte minst i den nya franska vänstern som vid denna tid, liksom i hela Europa, marscherade upp med gatstenar i högerhanden och Maos lilla röda i den vänstra. Bland hans supportrar fanns internationellt erkända regissörer som nya vågen-männen François Truffaut och Jean-Luc Godard.
Fronten flyttade söderut
Slaget om cinemateket började i februari. Men ingen blev förvånad när det visade sig att fronten skulle förflyttas till Cannes där världspressen praktiskt nog fanns på plats. Vad som däremot kom som en chock var protesternas styrka.
Klockan 11 lördagen den 18 maj hölls en presskonferens där Truffaut och Godard flankerades av andra regissörer som Claude Lelouch och Claude Berri. Regissörerna krävde att festivalen skulle stoppas, dels på grund av affären Langlois, dels för att visa solidaritet med de arbetare och studenter som under våren 1968 strejkade, demonstrerade och slogs mot polis över hela Frankrike.
Godard föreslog till och med att festivalfilmerna skulle föras ut ur festivalpalatset och i stället visas för folket gratis på biograferna runtom i staden.
Regissörer hoppade av
Som ett svar på presskonferensen drog flera av de regissörer som var uttagna i tävlan, bland andra Milos Forman, tillbaka sina filmer. Tre jurymedlemmar - Louis Malle, Roman Polanski och Monica Vitti - hoppade av sina uppdrag.
Festivalledningen försökte köra vidare som om revolutionen aldrig kommit till Cannes och filmen som skulle visas samma dag var "Peppermint frappé" av Carlos Saura. Men Truffaut och Godard hängde sig fast i ridån och sympatisörer hoppade upp och ner framför duken. Biosalongen i festivalpalatset var ett stort kaos.
Dagen därpå avbröts festivalen. Inga vinnare utsågs.
I år har det har gått 40 år sedan revolutionen kom till Cannes. Och nu kan de blockerade filmerna äntligen visas på festivalen. "Peppermint frappé", "24 timmar i en kvinnas liv" av Dominique Delouche,"Tre män i helvetet" av Peter Collinson, "Jag älskar dig, jag älskar dig" av Alain Resnais, "Anna Karenina" av Alexandre Zarkhi och "Treize jours en France" av Claude Lelouch, alla får de festivalpremiär fyra decennier för sent.
erik.helmerson@ttspektra.se
Så jobbar vi med nyheter