Arjeplog på Annika Norlins nya album

Annika Norlin längtar efter barn, rånar banker och berättar om hur hon förlorade oskulden.I alla fall enligt texterna på Hello Saferides nya skiva.- Men som vanligt är det mesta påhittat, säger Östersunds finaste popexport.

"En del sjunger vilken engelsk ´crap´ som helst, bara det finns en melodi. Som textfascist kan jag störa mig på det", säger Annika Norlin som själv hyllas för sina texter. Nya albumet är producerat av Pitesonen Andreas Mattsson och släpps nästa vecka.

"En del sjunger vilken engelsk ´crap´ som helst, bara det finns en melodi. Som textfascist kan jag störa mig på det", säger Annika Norlin som själv hyllas för sina texter. Nya albumet är producerat av Pitesonen Andreas Mattsson och släpps nästa vecka.

Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX

Stockholm (TT Spektra) H2008-09-18 06:00
Efter fjolårets succé med Säkert förväntade sig många att Annika Norlin skulle fortsätta att skriva svenskspråkig pop.
I stället släpper hon sitt andra album på engelska som Hello Saferide, artistnamnet som blev hennes genombrott år 2005.
- Jag har hela tiden velat göra en till skiva på engelska. Säkert var ett sidoprojekt, jag trodde att den skivan skulle bli otroligt obskyr och spelade in den mest för att pusta ut när Hello Saferide höll på att bli för stort, säger Annika Norlin över en kopp kaffe på Södermalm i Stockholm.
Trivs bäst med engelskan
Det är med engelska språket som hon trivs bäst, både som sångerska och textförfattare.
- Engelskan är roligare, lättare för mig. Den tar inte samma plats i låtarna, man kan berätta en historia rakt upp och ner. Varenda svenskt ord däremot hugger, särskilt på min dialekt, säger hon på klingande jämtländska.
- Därmed inte sagt att jag vill gömma mig bakom engelskan. En del sjunger vilken engelsk "crap" som helst, bara det finns en melodi. Som textfascist kan jag störa mig på det.
Lovorden har haglat över Annika Norlin, inte minst för hennes språkbehandling.
Inspirationen till de koncisa texterna och träffsäkra betraktelserna hämtas från countrymusiken. Även hennes journalistiska bakgrund hjälper till, tror Annika Norlin.
- Framför allt genom att jag har jobbat med radio. Det finns inget värre i studion, än personer som pratar vagt och säger "Äh, jag vet inte... Kanske...". Det är konkreta historier man vill höra, precis som inom countrymusiken.
Samarbete med Mattsson
Inför arbetet med skivan sökte hon en ny producent och valet föll på en av 90-talets stora svenska pophjältar - Piteåsonen, Popsicle-medlemmen Andreas Mattsson.
- Jag frågade kompisar vem de tyckte skulle passa. "Andreas Mattsson", svarade flera. Det var som om folk kopplade ihop oss i tanken.
- Och visst, vi är nog ganska lika som personer, med samma nitiska, nördiga musiklyssnande och även sättet vi förhåller oss till den här halvt otacksamma popstjärnegrejen. Det kanske är norrländskt, jag vet inte.
"Kom in i målbrottet"
Andreas Mattsson spelar själv gitarr på flera av skivans låtar och arvet efter Popsicle märks i kontrasterna mellan det finstämt akustiska och det mer elektriska dånet.
Och mitt i allt hörs Annika Norlins sångmelodier, en popstorm som välter radioapparaterna i höst.
- Jag märkte att jag hade en "flickig" röst på första Hello-skivan men den förändrades med Säkert och ännu mer nu. Det är som att komma in i målbrottet, säger Annika och skrattar.
I första singeln "Anna" sjunger hon om barnlängtan och om ett förhållande som går i kras.
- "Vi kunde ha haft en unge men du lämnade mig, din j-vel", ungefär så. Men texten hade lika gärna kunnat handla om ett hus eller en cykel.
Längtar du själv efter barn?
- Nej, jag är så sen med allting. Jag släppte min första skiva när jag var 27 år, så om jag ska ha barn kommer jag väl vara 55 år. Just nu är det mer "Åh, vad fint och kul med barn. Men oj, nu gråter han, nu vill jag hellre ha en macka".
Överhuvudtaget är Annika Norlin noga med att påpeka att texterna på skivan mestadels är fiktiva.
- Jag har mer fantasi, än vad jag har ett spännande liv. Min vän Markus Krunegård kan skriva självupplevda texter, andra använder det mer som terapi och jag gillar inte riktigt det, säger hon.
Annika Norlin om...
...nervositeten inför skivsläppet:
- Det kanske inte är någon som tycker om skivan. Då får jag göra något annat i stället. Jag vill ju plugga till psykolog, det är den verkliga planen.
... låten "Arjeplog":
- Jag tog körkortet där i februari. Jag är otroligt dålig på att köra bil, fick ta skit varenda dag, bodde på ett pensionat, åkte skidor och simmade. Och tänkte mycket på varför man inte väljer att leva så här, i stället för att bo i Stockholm. Sen kom jag på varför - jag är för rastlös.
... om Andreas Mattsson:
- Hans egen musik är inte "i ditt ansikte" men om man väljer att lyssna på den, då viker den upp sig som en stor blomma. Oj, det var astöntigt sagt. Men så är det.
...vad Popsicle betydde för henne på 90-talet:
- Jag bodde ihop med en tjej som var ett stort Popsicle-fan. Hon spelade deras låtar, tills jag var less.
... om recensioner:
- Jag kan ta dåliga recensioner, däremot inte att bli missförstådd.
... låten "X telling me about the loss of something dear", som handlar om att förlora oskulden. Historien är lånad av en kompis.
- Först spelade jag in den med ett dramatiskt och pampigt arrangemang, som inte alls blev rätt. De som hörde den sa att de aldrig ville ligga igen...
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!