Det så kallade mangamålet är ett av senare års mest uppmärksammade svenska rättsfall. Både tingsrätten i Uppsala och Svea hovrätt har dömt en man för ringa barnpornografibrott för att han haft tecknade bilder föreställande nakna barn i sin dator.
Den dömde har överklagat och på måndagen meddelade Högsta domstolen att fallet ska prövas.
- Både personligen och ur ett riksintresse är det bra att det blir en prövning av det här. Jag hoppas att de inser att vi inte kan ha ett så flagrant brott mot grundlagen, säger han till TT Spektra.
Översättare och expert
Mannen arbetar som översättare av japanska serier och är en av Sveriges främsta experter på området. Domstolarna har tagit fasta på att den relativt nya barnpornografilagen inte gör skillnad på fotografier av verkliga barn och teckningar av barn i fiktiva sexuella situationer. De fällande domarna har gett upphov till en debatt som ifrågasatt rimligheten i att betrakta fiktiva teckningar som illegala och ställt den grundlagsskyddade tryckfriheten mot den lag som förbjuder all hantering av barnpornografi.
- Om de friar mig på undantagspunkten att jag är serievetare kommer jag inte att kliva ner från barrikaden, säger översättaren.
Kan inte ändra lagen
Professor emerita Madeleine Leijonhufvud menar att hovrätten har gjort en korrekt tolkning av lagen, men har uttryckt kritik mot att jämställa tecknad erotik med barnpornografi.
Dagens lagstiftning innebär att undantag kan göras för personer som innehar barnporrbilder i till exempel utbildningssammanhang. Där ser Madeleine Leijonhufvud en möjlig öppning.
- Högsta domstolen kan inte ändra på lagtexten Vad de kan göra är möjligen att utvidga undantaget i lagen, säger hon.