Drygt 150 spelningar, lysande recensioner, utmärkelser på P3 Guld- och Grammisgalan. ”Hisingen blues” kan med rätta kallas Graveyards stora genombrott. Ett och ett halvt år senare är de Göteborgsbaserade retrorockarna tillbaka med sitt tredje album. Nya ”Lights out” påminner i allt väsentligt om föregångaren. Det är riffbaserad garagerock med stora refränger och ett bluesigt groove som för tankarna till tidig Black Sabbath eller Led Zeppelins mindre pompösa låtar, men...
- Vi satt och eldade upp varandra för att göra en skiva där man får ur sig lite skit. Vi talar inte om för folk hur det är, men det här är vår reflexion över hur saker funkar, och inte funkar, säger Jonatan Larocca-Ramm, bandets leadgitarrist.
Svårt att missförstå
Inför utgivningen av albumet lade Graveyard upp en video till låten ”Goliath” på Youtube. Det är en lågbudgetproduktion som med humoristisk övertydlighet hamrar in låtens budskap. Graveyard har inte skrivit något partiprogram, men skivan är en påminnelse om att ”det är några få där uppe som äger väldigt mycket”.
Textrader som ”Have-nots feed the have-lots, obeying the market rules” är svåra att missförstå. Samtidigt ställer de krav på sina upphovsmän. När bandets tyska skivbolag såg en nedgång i försäljningen drog de till med ett klassiskt hårdrocksknep och tryckte olikfärgade vinylskivor i begränsade upplagor.
- Det var någon som lade en dryg kommentar på Facebook och citerade det där med ”obeying the market rules”. Det blir lite konsumtionshets, men samtidigt vet jag att det möjliggör att vi kan leva på vår musik. Det är en svår avvägning, men det finns en gräns där det blir djävligt obehagligt, säger trummisen Axel Sjöberg.
Där gick gränsen
För Graveyard nåddes den gränsen när Volvos marknadsavdelning ville köra runt bandet på ett flak i Göteborg för att presentera sin nya lastbilsmodell. Den idén föll.
- Det är svårt och man kan inte döma folk för att de försöker ha ett drägligt liv, men det finns en gräns där det blir äckligt. Det var en djävla massa pengar de ville ge oss, men vi är ingen apa som dansar till positivet, säger Axel Sjöberg.
Både han och Jonatan Larocca-Ramm skyggar för ordet ”politisk” när de talar om ”Lights out”, men de har inget emot att skivan beskrivs som samhällskritisk:
- När man har fått ett utrymme känner man lite ansvar att göra något av det utrymmet. Det är inte så att vi ger en lektion i statskunskap direkt, men man kan ändå prata om de grejer man tycker är sjuka i världen, säger Jonatan Larocca-Lamm.