Catherine Deneuves bekännelser
Sval, blond och klassiskt fransk.När Catherine Deneuve gästar Sverige vill hon tala om nu - inte då.
Född i Paris, boende i Paris. Franska Catherine Deneuve har aldrig varit sugen på Hollywood.
Foto: JOHAN ENGMAN/SCANPIX
Hon inleder dessutom intervjun med att berätta att hon inte tycker särskilt mycket om att prata med utländska journalister - just på grund av de många frågorna kring hennes bakgrund. Hon tycker det är trist att upprepa sig.
- Folk kan ju läsa om det, det står på nätet, säger hon.
Leendet som följer är en smula stramt, men allteftersom sekundvisaren i armbandsklockan på min högra handled tickar på blir Catherine Deneuves kroppsspråk allt mer otvunget.
Samtal inför publik
Hon är på besök i Stockholm för att gästa Cinematekets nya "Actors studio" - en serie samtal med skådespelare inför publik under våren.
Nåväl, hon slipper prata om sin syster, skådespelerskan Françoise Dorléac, om det stora genombrottet i "Paraplyerna i Cherbourg" 1964, om äktenskapet med fotografen David Bailey och om kärlekshistorien med Marcello Mastroianni. Hon slipper till och med beröra att hon av många anses vara en nationalskatt och borde stå modell för en ny version av franska Marianne, symbolen för frihet.
Allt går att läsa om, på nätet till exempel.
Blygare då
Men, det är svårt till och med för en ikon som Deneuve, som medverkade i hela fyra nya filmer under 2009, att fly undan det faktum att vi alla är en produkt av vår historia. Hon sätter själv ord på det:
- Jag är aktiv skådespelerska och måste få gå framåt. Men mitt liv som skådespelerska går också hand i hand med min personliga utveckling. Jag var blygare, och hade förstås mindre erfarenhet när jag var 19. Det är en process som har lett fram till den jag är nu.
Samarbeten med regissörer som François Truffaut, Luis Buñuel, André Techiné ("han var och är och förblir en otroligt viktig person i mitt liv") har gett Catherine Deneuve ett permanent medlemskap i klubben för samtida filmikoner. Hon började tidigt hyllas för sitt fagra yttre, ett yttre som hon själv erkänner löste entrén till filmvärlden.
Inte USA
Det sägs att Deneuve en gång sagt att en vacker kvinnas största skräck är att åldras. När jag frågar henne om en skådespelerska har samma skräck, biter hon snabbt av.
- Vi är i Europa, inte i USA. Det är skillnad. I Hollywood tillåts du knappt att åldras, och det finns i vilket fall inga intressanta roller för mogna kvinnor. Det är klart att det finns undantag, men jag har haft tur, eftersom jag är en europeisk skådespelerska.
Vågar säga ifrån
Samtidigt menar Catherine Deneuve att rollerna är annorlunda på äldre dagar, naturligt nog.
- Jag anser att det inte är någon skillnad på en ung kvinna och en ung skådespelerska. Hennes personlighet avspeglas i hennes spel, och vice versa. Så är det även hos mig. Jag vågar till exempel säga ifrån mer nu om jag har åsikter om regi till exempel, än vad jag vågade då.
FAKTA Catherine Deneuve om...
...sina egna förebilder:
- Jag har alltid beundrat Marilyn Monroe. Och Judy Holliday. Jag har en fäbless för amerikanska komedienner från 40- och 50-talen.
...Ingmar Bergman:
- Jag föll för hans filmer när jag var några och 20. Jag besökte Uppsala under en fransk filmvecka, och han var där. Då bestämde jag mig för att se "Tystnaden" och sen var jag fast.
...sitt eget filmintresse:
- Jag är intresserad av film mer än som bara skådespelerska. Jag är en cineast. Senaste filmen jag såg var koreansk och fantastisk. "The mother".
- Jag har alltid beundrat Marilyn Monroe. Och Judy Holliday. Jag har en fäbless för amerikanska komedienner från 40- och 50-talen.
...Ingmar Bergman:
- Jag föll för hans filmer när jag var några och 20. Jag besökte Uppsala under en fransk filmvecka, och han var där. Då bestämde jag mig för att se "Tystnaden" och sen var jag fast.
...sitt eget filmintresse:
- Jag är intresserad av film mer än som bara skådespelerska. Jag är en cineast. Senaste filmen jag såg var koreansk och fantastisk. "The mother".
Så jobbar vi med nyheter