++ Umeåbandet Deportees gjorde stor succé med sitt debutalbum "All prayed up" från 2004. Framför allt kritikerna hyllade deras originella mix av falsett-soul och country. Två år senare släpptes "Damaged goods", där bandet i princip övergett soulen och falsettsången till fördel för mer rootbaserad musik. Inte lika säreget, men i mina ögon en mycket bra platta, där en av höjdpunkterna är deras countrydoftande tolkning av Ted Gärdestads "Come give me love". Varken kritikerna i allmänhet eller skivbolaget, som droppade dem, gillade deras vägval. Nu har dock Deportees fått en ny chans igen. Och denna gång väljer bandet att satsa uteslutande på en mjuk variant av soul-pop. Trist och enformigt, tycker jag. Inte heller det minsta originellt. Efter otaliga genomlyssningar har jag fortfarande inte lärt mig att skilja låtarna åt - och det om något är inte ett gott betyg för en skiva.
DEPORTEES Under the pavement - the beach (Virgin/EMI)
