Sade som kärlekens krigare känns naturligt

+++ Ändå är det som om tiden stått stilla. Som om den 51-åriga sångerskan, som föddes i Nigeria men kom till England som fyraåring, bestämt sig för att flyta ovanpå tiden.
Hennes musik är klassisk.
Tidlös.
Sade Adu gör samma sorts musik som tidigare, lika skicklig, lika meditativt stillsam. Och med lika många texter om kärlek.

När hon var fyra månader skildes hennes föräldrar, mamman var engelsk sjuksköterska och pappan en universitetslärare från Nigeria. Deras separation har påverkat henne och hennes musik genom livet. På 26 år har gruppen - för Sade är faktiskt en grupp där musikerna Andrew Hale, Paul Spencer Denman och Stuart Matthewman ingår - släppt sex album.
De flesta med ordet "love" i titeln.

"Soldier of love" är sofistikerad, Sades säregna, beslöjade röst uttrycker både sorgsenhet och tröst på samma gång.
Titelspåret "Soldier of love" med sina virvlande trummor är tonsättning till omslaget och ger en marschkänsla, en ton av krigare. Sade som kärlekens krigare. Det känns rätt naturligt.
Det hårdare anslaget är visserligen magnetiskt och något av en ny influens hos Sade, men personligen är jag inte särskilt förtjust i det.
Då föredrar jag till exempel pianobetonade, stillsamma "Morning bird".

Hur välarbetat det än är innehåller inte "Soldier of love" någon ny "By your side", "Smooth operator" eller "No ordinary love".
Förra skivan "Lovers rock" står sig fortfarande i längden som det mästerverk den är.