PPP Förväntningarna är stora på Michael Kiwanuka, som toppar BBC:s prestigefulla lista Sound of 2012 (Adele blev Sound of 2008, Jessie J sound of 2011, för att nämna några).
Så lever han upp till dem? Alltså, det här är bra, ofta riktigt bra ("Tell me a tale", "I’ll get along"). Kanske lite opersonligt. Kiwanukas röst är behaglig, men etsar sig inte fast lika bra som hans namn. Och jag kan tycka att det inte hade skadat om man någonstans ändå hade kunnat känna att det här är nytt. Det här låter så retro att det är snudd på omöjligt att förstå att det är en skiva från i år. Jag menar inte att han borde ha slängt in ett Guetta-beat, men det luktar ibland lite väl mycket gammal vind. Men gammal vind luktar ju som bekant alltid bättre än en splitterny hög med skit.