Schlagercirkusen har intagit Skellefteå

Skellefteå kraft arena har försvandlats till ett under av teknik och kommunikation. Mediasverige är välrepresenterat, Alexander Bard och Thomas G:son har bänkat sig och från det mäktiga scenbygget håller rutinerade studiomannen Henric von Zweigbergk en underhållande frågesport med journalisterna mellan teknikjusteringar och repetitioner. En möte mellan proffsig avspändhet och en förväntansfull samling människor.
Det pratas om en möjlig skräll från Cookies ’n’ beans och undertecknad noterar tydligt släktskap mellan Jennifer Browns "Never been here before" (skrällvarning även här) och Shanes-klassikern "Can I trust you" samt mellan Markoolios "Kärlekssång från mig" och "Can you feel the love tonight".
Systrar i munkjacka
Lili och Susie, först ut att testa scenen, ser ut att trivas. Dagens dresscode är munkjacka och artistpass. Comebacken var inte "jätteplanerad", men de kände att det fanns ett sug efter deras musik. Publikstödet från fansen i norra Sverige minns de med glädje och Piteå är en av de orter de nämner här. Stämningen bland artisterna i Skellefteå beskriver de som "ömsesidig kärlek".
- Vi har börjat prata minnen med journalister. Någon säger "jag gillade er när jag var yngre", berättar Lili Päivärinta som pratar om en nysatsning för systrarna.
Upplands Väsby-bandet Heat är årets hårdrockinslag i Melodifestivalen. När de äntrar scenen för att börja repetera får man känslan av ett slags roliga timmen de luxe, med Marshall-stackar, stort trumset och yviga rörelser, samtidigt som bandets melodiösa hårdrock (så när som på sången) är förinspelad. Soundet har släktskap med hur Europe (också från Väsby) lät 1986 och mediaintresset är stort för gruppen som har ett späckat schema för 2009.
- Det kändes lite halvflummigt med playback och kameror. Vi kommer direkt från vår Europaturné in i det här. Medverkan i Melodifestivalen kan betyda vad som helst. Vi vill nå ut till folk och få bra exponering, säger gitarristen Dave Dalone.
Grabbarna är på skojhumör och utbrister okonventionella hårdrockvrål som "ostpaaaj" och "Niklas Jaaarl".
Styrka och glädje
Countrytrion Cookies ’n’ beans har tjuvlyssnat på grabbarnas repetition och kommer med beröm som "energifyllt och hungrigt". Trion gästade en schlagerkväll på en gymnasieskola kvällen innan. Succé förstås.
- För att vi fick, svarar Charlotte Centervall fräckt på frågan om varför de är med i tävlingen.
- Vi vill göra vår pryl. Precis som om folk kommer till vår egen klubb, säger Linda Ström.
- Vi vill förmedla styrka, glädje, energi och uppfylldhet, säger Centervall.
Tjejerna gillar att vara tillbaka i norr och kylan tycks inte bekomma dem.
- Det är friskt här. Inte som på Hornsgatan, säger Frida Öhrn och skrattar.
Pitegrabbar på turné
En bit från mediastormens öga träffar PT Johan Sundström från Piteå. Tillsammans med tre kompisar jobbar han med att "humpa", det vill säga bära, hänga upp utrustning, bygga scen och jobba med annat praktiskt under näst intill hela turnén. Han upplever en speciell jargong och god stämning. Kvällen innan blev det till exempel tid för personalhockey.
- Vi har blivit en del av familjen och tas väl om hand. Allt är proffsigt upplagt. De har gjort det här förr. Det märks, säger Johan Sundström.
Med bra rutin från festivaler blir han inte "starstruck" så lätt. Dessutom hör utbudet på Melodifestivalen inte till hans favoritmusik.
- Ibland hinner vi kika lite på repetitionerna, men det känns inte som det viktiga.
Pitegrabbarna har blivit något av ett begrepp i staben.
- Det hörs ganska väl var vi kommer från, tror jag. På de ställen där vi nämns i arbetsfördelningen kan man se att det står "Pite boys" (skratt).