Den vars konstpreferenser förutsätter moderna konsthallar göre sig icke besvär. Krista Näslunds utställning ”Hjälp! Vad pågår?” återfinns bland de gamla byggnaderna på Nordanå i Skellefteå. I den gamla majorshuset upplåter Nils Schillmarks Akademien två rum för konstnärer som vill ställa ut, och det är här Krista Näslund har sin utställning.
– Det är så vackert med dessa gamla byggnader. Min konst passar bra här, det var lätt att se var de olika målningarna skulle hänga, säger hon.
Med humorn som verktyg och med linjer och grafiska uttryck som medel skildrar Krista Näslunds konst samhället ur en kritisk vinkel. Prylsamhället, segregationen och kapitalismens resursfördelning får alla stå modell när den samtida människans belägenhet ges ett visuellt uttryck.
– Jag har med mina tavlor försökt åskådliggöra mina tankar om världens tillstånd. Jag vill engagera mig på det sätt jag kan. Jag vill skildra att vi lever i ett prylsamhälle, men också att vi alla hör ihop, säger Krista Näslund.
Målningarnas bottenklang tycker Krista Näslund själv ligger i kommunikationen mellan verk och beskådare, och att denna kommunikation är konstens själva funktion och väsen.
– Jag tror att människan, sedan stenåldern, känt ett behov att uttrycka sig, och när vi ser en målning eller en skulptur som vi gillar så väcks något av den urkänslan. Därför tror jag inte heller att konsten kan dö. Vi behöver den för att leva.
Som konstnär är det denna urkänsla, denna kärna som hon själv försöker finna och kommunicera. ”Tankeism” är en term hon tagit fasta på, efter en notis i Skellefteåtidningen Norran.
– Tankeism, jag tycker det är lysande. Jag kan relatera till det. Som konstnärer måste vi försöka nå fram till betraktarens tankar och känslor. Som människor måste vi också få en rätsida på samhällsstyret.
– Jag har aldrig trott på exempelvis EU. Vi människor kan inte hålla sams ens i en familj eller i en relation, hur ska vi då kunna hålla sams i ett så stort sammanhang som EU? Ju större bygget blir desto längre bort från kärnan kommer vi. Och det är kärnan som alla konstnärer söker, säger hon.
Att hänfalla till konstnärlig förtvivlan ligger däremot inte för Krista Näslund, som undviker det mörka till förmån för ett mer humoristiskt och ljuslätt sätt att närma sig problematiken.
– Jag vill inte att det ska vara blod, tårar och mörka hörn. Många konstnärer som ställer ut behöver vård, inte utställningar. Jag vill skildra världen på ett annat sätt. På så sätt är också min konst naiv. Den är symbolisk och humoristisk.
”Hjälp! Vad pågår?” pågår till den 16 juli.