Det var en ganska lugn inledning på 20-årsfirandet på Nordanå. Utöver den handgjorda skylten över ingången var det svårt att hitta tecken på att Trästock fyllde jämnt. Den nya festivalproducenten Susanne Hedlund hade aldrig tidigare besökt festivalen men började förstå den känsla som många pratat med henne om.
- Det var lite scary, det var första gången jag var på Trästock och första gången jag arrangerade. Jag har fått känslan beskriven för mig för längesen, men nu förstår jag. Jag kan inte beskriva den, det är en härlig magkänsla, säger hon.
Nya inslag
Susanne Hedlund hoppades att besökarna känner att det är ett jubileum. Själv har hon stressat lite för mycket för att känna efter.
- Fram till nu har det varit jobb jobb jobb, men frågar du mig imorgon... Först nu kan jag börja gå runt och titta och njuta.
En del nyheter märktes kring festivalen. På området fanns det fler marknadsstånd än tidigare och alla matserveringar var flyttade längst in på området. Även på campingen syntes förändringar där en ordentlig entré upprättats och stängsel satts upp i större utsträckning. Campingen var även indelad i olika delar, alla döpta, bland annat efter tidigare festivalproducenterna Peder Zingmark, Martin Hedkvist, David Forsman och Fredrik Forsfjäll.
- Vi sa till 20-årsjubileet att de skulle få var sin camping. Jag har varit drivande i förändringarna och sett mycket youtube-filmer i och med att jag inte varit här. Förra året blev det hemskt mycket proppar när det kom fler människor än man inte räknat med. Vi har haft ett väldigt säkerhetstänk i år.
Internationell gäst
I gräset inne på området ligger fyra Skellefteå-tjejer. Stina Sundström, Clara Sjölin, Gabriella Lindgren och Lovisa Gustavsson är på Trästock för tredje året och saknar ett riktigt firande av 20-åringen.
- Det kunde vara lite mer storslaget, säger Gabriella Lindgren.
- Jag älskar Trästock så det är fortfarande inget dåligt men det kunde ha varit lite bättre med större artister och att man visat upp det lite mer, säger Clara Sjölin.
På plats i Skellefteå fanns också Kate Lowes från Manchester. Hon var där för att specialstudera arrangemanget och kanske anordna något liknande hemma i England. Hon gillade vad hon hittills sett:
- Det är amazing. Jag har inte sett någon gratisfestival i den här skalan. I England brukar de inte hålla så hög klass och inte bygga på volontärer som här.
Även ett utbyte mellan de två musikstäderna har diskuterats.
- Vi vill göra ett vänskapsutbyte och har pratat om ett utbyte mellan band, säger festivalproducenten Susanne Hedlund.