Carola
Ett regntyngt och råkallt Skellefteå skall värmas upp och Carola är denna kväll det element som skall göra jobbet. Och det gör hon, stundtals med råge. Efter en inledning som på intet sätt är dålig men som ändå kan ses som uppvärmning börjar det glöda bland paraplyn och regnjackor framför scenen. "Tommy tycker om mig" går helt klart hem hos publiken, trots en släpande, tillbakahållen version som aldrig lyfter på scenen. Men sedan händer det grejer.
"Mickey" avfyras i en klassisk upptempo-tappning och en mindre folkfest inleds framför scenen. Den funkiga Orup-covern "Sjung halleluja och prisa gud" ger upphov till dans och "Det regnar i Stockholm idag" har onekligen potential för allsång på det sätt som bara en regnig festival kan frambringa. Och när man på scenen nu hittat formen drar man av en "Runaway" i rocktappning alá sent 80-tal som banne mig inte är nådig. Det öser, draget på scenen är grymt. Det är också, möjligtvis tillsammans med "Evighet", kvällens bästa låt.
Att Carola har en fantastisk röst är väl ingen nyhet, och jag kan meddela att ingen behöver vara orolig för dess skick. Den har hälsan så det sjunger om det. Den blir heller inte sämre av att backas upp av ett riktigt bra band. Samspelt, närvarande och med bra körsång bidrar de till att göra en produktion som känns stor och som lyfter låtarna till en högre nivå än de uppnår på skiva.
Under kvällen hinner man med två medleyn, som bland annat innefattar kortversioner av "Gloria", "Tokyo" och "Sanna vänner". Varför man väljer att köra dessa som medley är något av en gåta. Samtliga låtar hade haft stor förtjänst i att spelas i sin respektive helhet. Istället för korta versioner av sådana uppenbara publiksuccéer hade jag mycket hellre klarat mig utan en tråkig "Allt kommer bli bra mamma" och det långdragna gospelnumret "Oh happy day".
Trots dessa missplacerade prioriteringar är det en Carola i superform vi ser. Hon sjunger fantastiskt, bjuder på sig själv, möter publiken. Ett segt mittenparti bryts av "Evighet", där gitarristen Charlotte Centervall (Cockies 'N' Beans) utöver att vara grym på scenen visar upp en vacker sångröst i en nedtonad första refräng. Sedan tar det fyr ordentligt när låten kommer igång och Carola bjuder på kvällens bästa sånginsats. "Fångad av en stormvind" framförs i samma hastighet som titeln anger. Nu är det högväxel på scenen och i tonartshöjningen dansas det i publiken så det står härliga till. I extranumret "Så länge jag lever" tar Carola en ordentlig tur ut i publiken, och då menar jag mitt i publiken. Avslutar gör man med "Främling" och publiken ... ja, ni kan tänka er. Det lär dyka upp en del allsång-selfies på Facebook framöver. Långt från att vara ett av kvällens bästa nummer så är det en given avslutning. Det kan ju liksom inte misslyckas.
När scenen släcks ner blir det absolut kyligare i Skellefteå. Vilket är ett bra facit på värmen i kvällens konsert av Carola.