Lindas regidebut en lekfull moralkaka

”Fyrti, tjugo, hundra. Dom där kan inte va’ dina stövlar”, säger Blixten som älskar att mäta allt med sitt måttband.

”Fyrti, tjugo, hundra. Dom där kan inte va’ dina stövlar”, säger Blixten som älskar att mäta allt med sitt måttband.

Foto: Anders Alm

Teater2013-04-15 06:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En pjäs som passar bra för barn i förskoleåldern, från tre till fem år ungefär, är Linda Wincents debut som mausförfattare och regissör.

Hon utbildade sig vid Teaterhögskolan i Luleå och har ingått i Norrbottensteaterns fasta ensemble sedan 2005.

Berättelsen om bästisarna Mullis och Blixten framför hon tillsammans med Linda Birgersson, som för den norrbottniska publiken kanske är mest känd från Riksteaterns turnéer.

Bland annat medverkade hon i Lulebon Rasmus Lindbergs ungdomstrilogi "Dan då Dan dog", "Förödelsedagsbarnet" och "Den som lever får dö".

Blixten dansar in på den lilla scenen först och presenterar både sig och vännernas boning med ett kroppsspråk som såväl stora som små i publiken genast faller för och samtidigt måste skratta åt.

När också Mullis vunnit publikens hjärtan och allt är jättemysigt, börjar kompisarna att bråka. Mullis har nämligen något i strumpan och vill inte visa det.

Barnen i publiken blir upprörda och uppmanar dem att sluta bråka och det gör de, men allt ska bli värre. Mullis har stulit pengar från grannen för att kunna köpa godis, men säger att mynten är en gåva och ger sig knappt ens när bevisen är solklara.

Trots att kompisen både ljugit och "tjuvat" och det varken är första eller sista gången skillnaden på mitt och ditt är flytande för Mullis, är Blixten varken fördömande eller sur utan försöker istället hitta lösningar.

Ibland är det så svårt för Blixten att uppfostra Mullis att barnen i publiken måste hjälpa till.

På ett lättbegripligt sätt ges- taltas frågor om skuld, rädsla, ärlighet, förlåtelse, ledsnad, tröst och vänskap.

Allt på ett humoristiskt manér, som behåller publikens uppmärksamhet pjäsen igenom.

De udda figurerna till trots är igenkänningsfaktorn hög. Dels tack vare scenografin, dels för att ingenting går till överdrift.

Linda Wincent har bakat en moralkaka som mera smakar glädje, lekfullhet och livslust än något annat.

Den enda invändning jag har mot urpremiären är den statiska ljussättningen, men jag förstår också att alternativen till Loftets lysrör är få i det trånga utrymmet.

Efter att ha sett pjäsen ser jag fram emot att bilderboken som Linda Wincent gjort om de båda vännerna ska ges ut. Till hösten åker "Mullis och Blixten" på turné i Norrbotten, under våren spelas den i Luleå.

Mullis och Blixten

Urpremiär: Norrbottensteatern, Luleå, lördag.

Skådespelare: Linda Wincent som Mullis och Linda Birgersson som Blixten.

Manu, regi, scenografi och

kostym: Linda Wincent.

Mask: Mila L Roberts.

Plats: Loftet, en trappa upp i teaterhuset.

Längd: 40 minuter utan paus.

Publik: Fullsatt, det vill säga cirka 50 personer.