Midvinter
En och en halv timme innan Maria Möllers konsert börjar människor köa för att få plats. Det är den enda spelningen i Piteå i år som fått sådan uppslutning. Vid konsertens början finns det inte en enda ledig plats i hela Piteå Stadskyrka.
Maria Möller står tillsammans med gitarristen Michael Blomqvist och multiinstrumentalisten Fredrik Landh för årets första julkonsert. Innan vi hunnit bli spyless på alla klassiska julsånger har de därför en chans att som först på plats vara den akt som introducerar oss till julstämningen med lite klassiska jullåtar. Så sker inte.
Repertoaren består främst av engelska lågtempo–låtar i bästa mysstil. Det friska i en annorlunda jullåts–kompott förgås av låtarnas blotta tråkighet. Maria Möller står inledningsvis för en medioker sånginsats och räddas av musikernas kompetens. Men denna kväll är inte bara en konsert.
Maria Möller är sångerska och komiker, och har gjort sig känd för sina imitationer av människor och dialekter. I sin föreställning, som spinner på jultemat, varvas musik med såväl komik som imitationer som drar välförtjänt skratt. Imitationerna av drottning Silvia, Maria Montazami och evangelieuppläsaren Stina Ekblad är verkligen bra. När hon imiterar "Mössens arbetssång" från Askungen visar hon dessutom en röstkapacitet som får mig att räta ordentligt på intresseryggen.
"Midvintertid", som föreställningen heter, är främst komik med musik som ursäkt. Vilket hade kunnat fungera utmärkt om inte musiken var så tråkig. Glimtar av guld finns däremot, exempelvis i utdraget ur "Juloratoriet" av Johann Sebastian Bach. Maria Möller lyfter högt när hon använder sin röst till klassisk sång. I den vilda och tilldragande versionen av "Stilla natt" visar hon upp en fantastisk röst och tonsäkerhet. Varför låter hon inte så här i varje låt?
Andra hälften av föreställningen lyfter. Högre tempo och bättre låtval märks även på publikens applåder. När Maria Möller imiterar norskan SissilKyrkjebø hörs förbryllande nog skratt från publiken. Jag undrar om de reflekterar över att det är den bästa sång de hört på hela kvällen? Fantastiskt vackert, men alldeles för kort. Hennes imitation av Carolas sångröst är inte att leka med, hon låter exakt som Carola. Vilket i sångsammanhang är bra och i annat fall roligt.
I slutet av dagen ger låtvalet en del att önska. Med den röst och klang Maria Möller har att tillgå är det nästintill brottsligt att dölja den bakom tråkiga låtar som inte passar henne. Det finns ju eld, så varför kväva den? Hon pratar under föreställningen om att det inte alltid är bra att vara sig själv. Jag håller med. Maria Möller är nämligen bäst när hon låtsas vara någon annan.