Avslutning med makedonsk briljans

Årets världsmusikfestival i Piteå avslutades traditionsenligt med dansparty.Plats: Acusticum, Black box.Publik: 50 personer. Längd: 60 minuter.

Foto: Kenny Johansson

Pitefolk2014-11-23 05:19
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mac soul

Makedonska folkakten Mac Soul avslutar årets Pitefolk, och gör så med en musikalisk bravur jag sällan skådat i Piteå.

Detta folkmusikgäng är virtuoser med stora doser charm, energi och glädje.

Multiinstrumentalisten Baki Arifosvska imponerar rakt igenom hela spelningen. Med såväl glädje som inlevelse förstärks hennes nästan brutala musikalitet, i och med att hon har så roligt. Och publiken har roligt. Och jag har roligt.

Jag känner rent sprudlande sjok av glädje över att bevittna denna spelning. Violinisten Zoran Dzorlev hanterar sin fiol med en nästan vårdslös kompetens.

Det gäller förresten alla musiker på scenen. Under cirka en timme hör jag inte en enda missad punktuering, paus eller accent.

Allt verkar äckligt lätt. Bandmedlemmarnas kommunikation är som den man tänker sig i ett förhållande av drömproportioner. Och det låter suveränt.

Det hör till tradition att Pitefolk avslutas med dans och så sker även denna gång. Alla är välkomna att ansluta sig till den växande klunga av dansare som till musikernas glädje intar den röjda platsen framför scenen i Black box. Till toner från fioler, säckpipa, klarinett, gitarr, bas och slagverk är det bara haka på.

Själv sitter jag ner och avnjuter en av de i särklass bästa spelningar jag sett i Piteå på väldigt länge. Jag kan inte tänka mig en bättre avslutning.