Emanuel Kent Sjögren går sista terminen i nian och gör alla fel som går att göra. Det enda alla pratar om är gymnasiet och bästa vännen Tore har sedan länge räknat ut vad han ska välja. Emanuel har ingen aning. Han vill helst inte välja alls.
I sin systers rum hittar Emanuel en cd-skriva med Karl Marx manifest, och för att få tiden att stå still bestämmer han sig för att skriva egna manifest. Både för sig själv, men även för andra hopplösa. Planen är att ”ligga lågt, hålla käften och inte göra det värre”.
Samtidigt börjar Tore gå till en psykolog och Emanuel får svårt att hänga med sin nya, pratglada vän. Emanuel, som alltid legat steget före, hamnar efter. Inte bara intellektuellt, utan även fysiskt då Tores halvbror från Brasilien kommer med en sprillans ny moped åt Tore.
Åsa Asptjärn slingrar sig fram mellan ungdomskärlek, högstadiedraman och stora livsfilosofiska frågor. Eftersom det mesta Emanuel tar sig för blir fel innehåller boken många oanade vändningar, vilket skapar en spännande handling med ett högt tempo.
Språket har ett flyt som gör det nästan omöjligt att lägga ifrån sig boken. En del formuleringar är klockrena, de sätter sig i hjärnan och ekar långt efter att jag har läst dem. Andra delar, främst dialogerna, fastnar vid ungdomsklichéer och det känns som om de baseras mer på hur en vuxen tänker sig ungdomars liv i dag.
Är du mellan 12 och 16 år kommer du med största sannolikhet att älska boken. Emanuel går att relatera till, han är ung och väljer för det mesta helt fel. Som en liten tröst i det hela går livet vidare ändå, och när det inte går att göra fler fel blir det till slut rätt.