Det är senvår i Elfsby socken. På Stor-Erik Svenssons gård förbereds ankomsten av socknens nye präst Horatio Näsvall, som ska inackorderas i gårdshuset. Det ryktas i byn om hans grymhet och förkärlek för jordiska rikedomar. Mor i huset, Valborg Svensson, bekymrar sig mer över dottern Maja, som hellre läser böcker än hjälper till med hemsysslorna.
Dessutom plågas Valborg av ständiga besök av ortens pensionerade sköka, sladdertackan Flaka-Lova.
I häktet på Tingshusgatan sitter ynglingen Isak Lundström, som ertappats med att stjäla mat på Petterssons Affär.
Länsman Göran William Persson är på väg från Luleå för att ta hand om tjuven.
Där börjar lustspelet, som enligt Äxter utspelar sig från 1800-talet till en bra bit in i nästa sekel. PT hade förmånen att vara med på generalrepetitionen i onsdags inför premiären som sker i kväll, fredag.
Rollkaraktärerna kan ingen i publiken ta miste på. Som prästen Näsvall gör Erik Ellingsson klart från första början att han inte kommer med någon frid till Elfsby socken.
Eva Lundström behöver inte heller många sekunder på sig för att lyfta fram Flaka-Lovas speciella personlighet.
Lika tydligt gestaltar Bitte Lundström den bastanta bondmoran Valborg, Anneli Lundberg den romantiska drömmerskan Maja och Andreas Wiklund den godhjärtade tjuvpojken Isak, som försätter sig i de mest knepiga situationer.
Jan Lundberg klarar både rollen som länsman och bonden Stor-Erik med glans.
Det är svårt att säga vilken av rollerna han gör bäst, skrattfaktorn är lika stor i båda.
Det är bara att konstatera: ”Den prästaktige tjufven” är en fullträff rakt igenom, särskilt om man behärskar Pitemålet.
Vill ni skratta gott åt ett fartfyllt lustspel där till och med de klassiska sexskämten för ovanlighetens skull är riktigt roliga, har ni chansen nu.