Åldrandets gåta är fortfarande en gåta, trots att jag läst en bok som jag trodde skulle ge mig svaret på den. Henrik Ennart, journalist med mat och hälsa som specialitet, klargör inte gåtans lösning, trots att han läst åskilligt (16 sidor källhänvisningar) och pratat med de kunnigaste i världen på området.
Okej, jag lär mig en del om i vilket land och vilken etnisk grupp som har de längst levande människorna. Som också - vilket är viktigt - är friska och lever bra liv. De områdena kallas Blå zoner och är sju eller åtta till antalet. Okinawa i Japan och ett relativt isolerat bergsfolk i Sardinien återkommer som de bästa exemplen. Den äldsta kända människan är i dag 122 år, vilket är en siffra som Ennart och hans kompanjoner tror vida kommer att överträffas, inte bara av någon enstaka.
Det frapperande med Okinawa och Sardinien är att där finns flera, både män och kvinnor, som ligger relativt nära dagens äldsta. Hemligheten heter på fackspråk kalorirestriktion och en vardag i rörelse.
Delaktighet i det lokala samhället och prevention är andra nyckelord i Ennarts bok, som berättar att vi lever i en historisk tid när det gäller människans möjligheter till ett långt, friskt och rikt liv. Paradigmskiftet gäller också fattiga länder enligt författaren, som tyvärr bara sveper förbi den klassmässiga aspekten.
I Sverige är det södra Småland och Markaryds kommun som utmärker sig inom området äldst och flest i landet.
"Åldrandets gåta. Vetenskapen som förlänger livet" har tre kapitel: "De som blev äldst", "Åldersrevolutionen" och "Friskt åldrande - en guide". Kanske är jag orättvis, för jag sökte underbyggd kunskap men fick bara fler frågor och motsägelsefulla svar. De mynnar ut i nya frågeställningar i en evig rundgång.
Till exempel blir frågan hur jag kan bli gammal och frisk av mig själv summerat i svaret "lagom är bra, lagom är bäst." Inte vidare revolutionerande.
Eftersom lagom sägs vara den svenska överideologin borde väl vi i Sverige, eller i delar av vårt land, ha världens äldsta och friskaste befolkning? Så är det inte, men Ennart menar att alla förutsättningar finns så vi får väl se. Sverige placerar sig i all fall bra i världsrankingen inför framtiden.
På frågan hur gamla vi egentligen vill bli finns förstås inget givet svar. Henrik Ennart, själv 52 år, vill oss väl och ger tips och råd för ett långt liv och ett friskt åldrande. Mycket känns igen och är säkert bra, trots det spelar våra gener en avgörande roll för hur det ska gå i slutänden. Men Ennarts, liksom min, förväntade livslängd har ökat med sju år sedan vi var 30.
Människan i gemen har alltid velat framstå som ungdomlig och strävat efter odödlighet. Egentligen ett gissel som frambringat mycket dårskap. Själv drack jag våren 1993 ur "ungdomens källa" i Delphi i Grekland, utan synbart resultat.
Det bästa i Ennarts bok handlar om människans fåfänga kring evig ungdom. Då får jag i alla fall skratta, vilket jag inte annars gör när jag läser "Åldrandets gåta". Tyvärr en bok som annars mest slår in öppna dörrar.