Rapport, analys och rådgivning är beståndsdelarna i frilansjournalisten Rebecka Bohlins essä- och debattbok "Tackla Hatet". Högaktuell så till vida att många, inte minst kvinnor i offentligheten, lever med hat och hot riktat mot sig via nätet – periodvis, dagligdags eller med jämna mellanrum.
Bohlins efterforskningar bygger i huvudsak på kvinnors erfarenheter av hat och hot och hur de förhåller till detsamma. Till exempel Åsa Linderborg och Alexandra Pascalidou, som kanske mer än de flesta fått känna på det verbala hatet och hotens karaktär. Eftersom de är kvinnor har hoten också en preferens till kroppen, det vill säga är "kryddade" med sexism.
Fram med trollen i ljuset, för där spricker de. Devisen är lite av metoden som samtliga av Bohlins intervjupersoner kommer fram till som bästa metoden mot näthatet och de efterföljande hoten.
"Vi måste tala öppet om det för att få stopp på det", säger Linderborg som periodvis haft poliskydd och växlat boende. Öppenhet som metod i motståndet är också Lydia Cachos melodi. Hon är journalist i Mexiko där hotet har många ansikten, men kanske främst emanerar från knarkkartellerna i landet.
Bohlin reser runt till sina intervjupersoner och Cacho berättar en dråplig men sann historia om när hon blev kidnappad. Av polis. "Att vara tyst är alltid farligare"säger Lydia Cacho.
Martin Klepke, chefredaktör på Arbetet, före detta LO-tidningen, har inte fullt lika dråpliga erfarenheter men hat och hot har inte undgått honom. Bomben i Friggebodan blev en tankeställare för Klepke, som menar att arbetarrörelsen och speciellt lokalpress är mål för hatare med inte så sällan högerextrem avsändare.
"Tackla hatet" består av sju kapitel, och ett av de intressantaste är "Hatets motor" som försöker tränga in i den tanke-och idévärld som skapar fenomenet. Faktaresistensen verkar vara stark i kretsar av näthat. Man lever lite i parallella världar som bekräftar ens världsbild – som ingen j-vel ska lägga sig i. Ingen rök utan eld-synsättet är också utbrett. Rykten blir därför lätt en så kallad sanning.
Tillsammans kan vi tackla hatet är slutsatsen. Hur kan man läsa om i bokens fyra sista kapitel som är ett batteri av råd och metoder för att besegra hatet och hoten. En motståndskatalog.
Hur smart är det då att genom en bok så att säga "skylta" med motståndsmetoderna? Näthatarna, som ökat med SDs politiska framgångar, är väl läskunniga? Rebecka Bohlin, även instruktör i feministiskt självförsvar, tror på öppenhet i de flesta lägen. Naiv? Tja, tiden får visa.
Hursomhelst är "Tackla hatet" en läsning som ger inblick i en vardag de flesta av oss, tack och lov, inte har en aning om. Idag är var tredje journalist i Sverige utsatt för hot.