Powerpop utan skruv

PP Melodin påminner starkt om en gammal Oasislåt, närmare bestämt "Bring it on down" från 1994. Jag pratar om inledningsspåret "Seven days a week" på Stockholmsbandet The Zoos debutskiva "We can’t wait". En låt som suger tag med sitt påträngande och drivande orgelsound. Den har vad man brukar kalla hitpotential. Den följs av förstasingeln "Stay until the morning" som förvisso har en stark refräng, men samtidigt ett tristare radioanpassat sound.
The Zoo spelar okreddig powerpop med synth/orgel som viktig del av ljudbilden. De satsar på energi och nu-ska-vi-ha-kul. De lyckas hyfsat emellanåt, men som helhet har The Zoo en tendens att bli skvaligt tråkiga. Det saknas skruv på kickarna.