Nervöst uppföljningsalbum av Kate Nash

++ Kate Nashs andra skiva "My best friend is you" är delad i två. Dels gör hon sval pop som i "I just love you more" och avskalade balladen "You were so far away" och dels tar hon ett stort kliv från singer-songwriterbakgrunden och öser på med riffiga gitarrer och spoken word-försök i till exempel "Mansion song". I det senare fallet blir det rätt gräsligt och svårlyssnat.
Producent är före detta Suede-gitarristen Bernard Butler, som i sin tur bland annat medverkat på Duffys debutskiva. Kate Nash jämförs just med sin brittiska sångkollega, mixa ihop med Alanis Morissette och du får en bild av soundet.
Någonstans läste jag att Kate Nash påminner om Säkert! - men där Annika Norlin är briljant är Kate Nash gapig. Det är en passande beskrivning av ett nervöst uppföljningsalbum.