Luftig lättsmält popmusik

PPP Brittiska sångerskan Lily Allen följer upp kritikerrosade debuten "Alright, still" från 2007 med nya plattan "It’s not me, it’s you". Titeln är en parafras på klassiska göra-slut-repliken "Det är inte ditt fel, det är mitt" och redan där sätter Lily Allen fingret på vad som är den största behållningen med skivan.
Hennes lättsamma popmusik har nämligen väldigt privata och friskt frispråkiga texter.
"GWB" som på plattan döpts om till "Fuck you" har en kritisk text om avgående presidenten med samma initialer som originaltiteln och det är smått surrealistiskt att höra Allen sjunga "Fuck you, fuck you very very much" till en gladpoppig Beach boys feelgood-melodi.
Allen, som ständigt befunnit sig i paparazzifotografernas sikte senaste åren, avhandlar också dåligt sex, en frånvarande pappa, Gud (som tydligen gillar Creedance clearwater revival) och åldersnoja. I "Who’d have known" och "Chinese" beskriver hon kärlek på ett finstämt sätt.
Men mer spännande än så blir det inte. Texterna är förpackade i luftig, lättsmält popmusik och som man brukar säga easy come - easy go.