FĂ€ngelset gav Strotsev nya insikter om regimen

Han Àr en av Belarus mest framtrÀdande poeter. Dmitrij Strotsev skrev en dikt om dagen under demonstrationerna mot regimen. I "Belarus omkullkastat" skildrar han maktens övervÄld och motstÄndet som förenar folket.

"Tidigare brukade protestgemenskapen i Belarus bara samla en minoritet, och dÄ kunde makthavarna separera dem frÄn resten av folket. Men hÀr intrÀffade nÄgot ovanligt, att protesten kom i resonans med majoriteten av belarusier, bÄde bland eliten och bland vanliga mÀnniskor, sÀger poeten Dmitrij Strotsev frÄn Belarus.

"Tidigare brukade protestgemenskapen i Belarus bara samla en minoritet, och dÄ kunde makthavarna separera dem frÄn resten av folket. Men hÀr intrÀffade nÄgot ovanligt, att protesten kom i resonans med majoriteten av belarusier, bÄde bland eliten och bland vanliga mÀnniskor, sÀger poeten Dmitrij Strotsev frÄn Belarus.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Politik2021-03-15 12:01

”TĂ„lamod/tiden är på vår sida/landets eniga rytm”. SĂ„ inleder Dmitrij Strotsev diktsamlingen "Belarus omkullkastat", om den vĂ„ldsamma utvecklingen i hemlandet. Efter valet 2020, dĂ„ Aleksandr Lukasjenko utropade sig till segrare, gick hundratusentals belarusier ut pĂ„ gatorna för att protestera, i sĂ€llan skĂ„dad omfattning.

SjÀlv började Dmitrij Strotsev att formulera sina tankar i en dikt om dagen, som han lade upp pÄ sociala medier, och som spriddes över vÀrlden.

– Mer eller mindre frĂ„n dag ett hamnade jag i epicentrum för hĂ€ndelserna, och folk som stĂ„r nĂ€ra mig utsattes för kraftigt vĂ„ld av regimen, sĂ€ger Strotsev, som Ă€r i Sverige för att bland annat besöka Svenska Pen och Uppsala litteraturfestival.

Kulturen ledande

Dmitrij Strotsev har spelat en framtrĂ€dande roll i upproret – exempelvis agerade han mĂ€nsklig sköld nĂ€r Nobelpristagaren Svetlana Aleksejivitj hotades av sĂ€kerhetsstyrkor. Stora delar av kulturvĂ€rlden har deltagit helhjĂ€rtat i protesterna, och enligt Strotsev har de ocksĂ„ haft en viktig betydelse.

– Konsten och kulturen blev till instrument som förstĂ€rkte samhĂ€llets protester och gav dem resonans. Kulturen blev den ledande kraften i upproret, sĂ€ger han och förvĂ„nas över att det skedde utan nĂ„gra sĂ€rskilda förberedelser.

MÄnga fÀngslades, och det gjorde Àven Strotsev. I oktober förra Äret fördes han bort till det ökÀnda Akrestsina-hÀktet, och stÀlldes sÄ smÄningom inför rÀtta för att ha deltagit i en illegal massmanifestation.

– Jag förvĂ€ntade mig att tiden i fĂ€ngelset skulle förĂ€ndra mig och traumatisera mig, att det skulle tona ned min röst. Men till min stora förvĂ„ning intrĂ€ffade inte det, sĂ€ger han eftertĂ€nksamt, pĂ„ lugn och mĂ„ngordig ryska.

VĂ€rldens engagemang viktigt

I fĂ€ngelset fanns en gemenskap bland de politiska fĂ„ngarna och omvĂ€rlden uttryckte ocksĂ„ sitt stöd till Strotsev i brev – som han visserligen aldrig fick lĂ€sa. ÄndĂ„ insĂ„g han hur viktigt omvĂ€rldens engagemang Ă€r. Under rĂ€ttegĂ„ngen mot honom, som hölls pĂ„ videolĂ€nk, sade en irriterad fĂ€ngelsechef i pausen "sĂ„ det Ă€r du som Ă€r den berömde belarusiske poeten?".

– Det var dĂ„ jag förstod att de befinner sig under gigantisk press genom den solidaritet som uttrycks frĂ„n alla hĂ„ll och kanter. Och de kĂ€nner sig ganska maktlösa. Den kĂ€nslan bar jag med mig under tiden jag satt i isoleringscellen och nĂ€r jag blev utsatt för olika typer av krĂ€nkande behandling.

I sina dikter jÀmför Dmitrij Strotsev sÀkerhetsstyrkorna med SS-soldater. Merparten av belarusierna gör tvÄ kopplingar utifrÄn regeringens agerande, förklarar han: till de sovjetiska styrkorna och till de tyska nazisternas agerande under andra vÀrldskriget.

– Det finns ocksĂ„ uttalanden av Lukasjenko och folk i hans krets dĂ€r de med illa dold sympati har prisat Hitler och hans metoder för att fĂ„ till den ordning som bĂ„da tvĂ„ verkar gilla.

Droppar i ett hav

Dmitrij Strotsev Àr orolig för att Belarus inte ska lyckas utveckla "antikroppar" mot totalitarismen och fascismen. Det skulle kunna leda till att landet slutligen mister sin integritet och kanske till och med upphör som land, menar han.

– Ett samhĂ€lle kan bevaras och utvecklas bara om det kan tĂ€nka fritt om sig sjĂ€lvt.

Samtidigt tycker han att protesterna talar för att belarusierna har hittat sin identitet. Regimen trodde att folket skulle slÄ tillbaka i enlighet med den "ukrainska modellen", med vÄld. IstÀllet mötte de sÀkerhetspolisen med solidaritet och kultur, iförda vackra röda och vita klÀder. Dmitrij Strotsev, som Àr troende, associerar folkets beteende med de första kristnas vilja att fredligt offra sig för "den nya sanningen". Protesterna Àr sekulÀra, understryker han, men i sin dikt lyfter han ocksÄ fram en andlig dimension.

PÄ frÄgan om han kommer att fortsÀtta att skriva politiska dikter svarar Dmitrij Strotsev med en metafor som ofta Äterkommer i hans dikter: protesterna i Belarus beter sig som vattendrag. Folket pÄ gatorna inser riskerna, men rör sig ÀndÄ i strömmar mot stÀdernas centrum.

– Inte förrĂ€n de kommer fram vet de om vattendropparna förenas till ett hav. Sedan hĂ€nder det. Har man upplevt den transformationen dĂ€r havet blir levande och nĂ€stan andas som en kropp, dĂ„ kan man inte gĂ„ tillbaka. Jag Ă€r en av dropparna i havet. Jag vet inte vad som kommer att hĂ€nda imorgon. Men jag vet vad jag ska göra. Jag ska skriva dikter.

Fakta: Belarus

Belarus har skakats av omfattande protester sedan det av omvÀrlden fördömda presidentvalet den 9 augusti, efter vilket den auktoritÀre Lukasjenko utropade sig som segrare. Sedan dess har regimkritiska belarusier protesterat.

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritÀra regering.

Parlamentet har ytterst begrÀnsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rÀtt att utfÀrda dekret, det vill sÀga ett slags lagar som inte mÄste godkÀnnas av parlamentet.

PÄ olika formella grunder underkÀnns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkÀnts av valmyndigheten fÄr hÄlla valmöten.

Enligt oppositionsledarna har över 30 000 mÀnniskor gripits sedan protesterna inleddes. VittnesmÄlen om tortyr och övergrepp i polishÀktena Àr mÄngfaldiga och flera demonstranter har dödats.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

KĂ€lla: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!